Därför behöver Luleå kommun låna

Luleås ekonomichef Jan Öström förklarar kommunens lånebehov.

Luleås ekonomichef Jan Öström förklarar kommunens lånebehov.

Foto: Henrik Holmberg

Insändare2019-10-03 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på insändaren "Vart har pengarna tagit vägen", publicerad i Kuriren 26 september.

 Luleå kommun beräknar mycket riktigt att nyupplåningsbehovet för perioden 2020– 2022 uppgår till 677 miljoner kronor vilket tydligt framgick av underlaget inför budgetbeslutet. Upplåningsbehovet grundar sig dock inte på skattefinansierade projekt som ny brandstation eller Hertsö badhus, dessa projekt är sedan tidigare fullt ut finansierade inom ramen för kommunens skatteintäkter och befintlig likviditet. 

Luleå kommun lånar i första hand till VA-investeringar vilket är en stor verksamhet som finansieras via taxor. Investeringsnivåerna för VA uppgår till cirka 600 miljoner för samma period (2020– 2022). Nya lån knyts vid upplåningstillfället till olika specifika VA-projekt och vi lånar då också grönt då dessa projekt även ger en miljövinst. Gröna lån innebär bl.a något lägre räntekostnader. 

Skillnaden mellan VA-investeringarna (600 miljoner) och beräknat upplåningsbehov (677 miljoner) består i att kommunens svaga ekonomi medför ett ökat upplåningsbehov. Den delen av upplåningsbehovet bortfaller när man politiskt beslutar om åtgärder för att balansera ekonomin. Beslut om sådana åtgärder är dock ännu inte tagna varför budgetens upplåningsbehov speglar nuläget. 

Jan Öström, ekonomichef Luleå kommun