Vart har pengarna tagit vägen?

De närmaste åren måste Luleå låna stora summor, bland annat för att finansiera den nya brandstationen i kvarteret Risslan. Signaturen "Ulf" undrar var de 400 miljoner som togs ut ur Lulebo tog vägen.

De närmaste åren måste Luleå låna stora summor, bland annat för att finansiera den nya brandstationen i kvarteret Risslan. Signaturen "Ulf" undrar var de 400 miljoner som togs ut ur Lulebo tog vägen.

Foto: Anna Isaksson

Insändare2019-09-26 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Läser nu att kommunen måste låna upp 677 miljoner under åren 2020-2022 för att finansiera bland annat  nya brandstationen i kvarteret Risslan (210 Mkr) och Hertsöns badhus (139 Mkr). Vidare omtalas att kommunens ekonomi är så dålig att man inte kan amortera på lånen.
 

2017 fick kommunen en aktieutdelning från Lulebo på 400 miljoner. Av beslutet i kommunfullmäktige (2017-06-19 § 139) där kommunen begärde att få denna utdelning från Lulebo redovisades att utdelningen begärdes med hänvisning till 5.1 § i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. I beslutsunderlaget var specificerat vad utdelningen skulle användas till, bland annat Hertsöns badhus, upprustning av lekplatser i Råneå, Stadsparken, skol- och förskolegårdar, stadsdelscentrum i till exempel Porsön, ordna service- och gruppboenden samt kommunala hyreslägenheter.
 

Efter att nu kunna läsa att det måste lånas pengar till Hertsöns badhus, 139 miljoner, så kan man ju fråga sig vart de pengar som kommunen fick från Lulebo för det ändamålet har tagit vägen? Av de andra projekten som utdelningen skulle användas till verkar inte heller särskilt mycket ha blivit av. Vart tog utdelningen vägen, slukades den av det "svarta hålet" i kommunens ekonomi? Blev kommunfullmäktige förda bakom ljuset när det togs beslut om att begära aktieutdelningen från Lulebo?


Dags att de politiskt ansvariga nu redovisar vad som har blivit av med de projekt som skulle finansieras med utdelningen från Lulebo och varför det nu måste lånas till Hertsö Badhus när man tidigare har fått öronmärkta pengar till det projektet. 
Kommunens upplåning kommer i slutet av 2022 att vara 1.729 miljoner enligt kommunens egen kalkylering i artikeln. Därtill ska läggas kommunens pensionsåtaganden som inte finns redovisade som en skuld i kommunens balansräkning på ca 1.500 miljoner samt kommunens andel av borgensåtaganden för Kommuninvest på snart cirka 4.000 miljoner och snabbt ökande tack vare att många andra kommuner genom skenande kostnader också går på knäna ekonomiskt. 
Varför rättar inte kommunen munnen efter matsäcken som alla andra får göra? Istället får kommunens ekonomiska hantering snart den grekiska ekonomin att framstå som välskött! 

Ulf