DEBATT. En sund och tillitsfull samverkan mellan skola, elev, föräldrar och medborgare är en självklarhet i den moderna skolan. Den är en framgångsfaktor och i vissa skolor behöver föräldrar uppmuntras att engagera sig mer i sina barns skolgång. Men det finns exempel på när det håller på att gå helt överstyr. När bristande respekt för skolledares och förvaltningstjänstepersoners uppdrag leder till situationer där såväl arbetsmiljö som lärandemiljö påverkas negativt.

Antalet fall av hot och våld riktade mot skolledare ökar. Nästan var tredje medlem i Sveriges Skolledarförbund uppger att de har utsatts minst en gång under de senaste tre åren. Det måste bli tydligt att rektors och skolchefs uppdrag är av en sådan art att alla försök att felaktigt påverka de beslut som fattas ses som särskilt allvarligt i lagens hänseende. Vi ser med oro på samma tendenser i Luleå där skolledare och förvaltningsanställda utsätts för hot när uppdraget från politiken är att utreda hur en skolorganisation ska anpassas efter föreslagen budgetram.

Sveriges Skolledarförbunds medlemmar har samhällsbärande funktioner. Det är viktigt att rektor och skolchef står fri från otillbörlig påverkan i sitt beslutsfattande.

Rektor och skolchef har ett tydligt ansvar för sin verksamhet enligt Skollagen. Skolchefen har sitt uppdrag i såväl skollag som hos huvudmannen. Det händer att rektor och skolchefer tvingas utreda och fatta beslut som går emot någon anhörigs egen uppfattning eller specifika intressen.

Det handlar ofta om frågor som går att lösa med samverkan och ömsesidig kommunikation, till exempel placeringar av elever i klasser eller beslut om särskilt stöd eller förutsättningarna för skolors kvalitet beaktat antal elever. Ibland är det allvarligare och mer svårlösta ärenden som t.ex. orosanmälningar, avstängningar eller flytt av en elev till en annan skolenhet. Eller kanske en förändrad skolorganisation med nedläggning av vissa enheter.

Föräldrars generellt sett ökande engagemang i sina barns studieförhållanden är en del av en bredare samhällsutveckling som handlar om att medborgare, i det här fallet främst föräldrar, ställer högre krav på en transparant och individuellt anpassad verksamhet. Engagemanget tar sig främst uttryck genom tätare kontakter med lärare och skolledning, vilket i de flesta fall är positivt.

När engagemanget går över gränsen och övergår i opposition mot beslut eller förslag till beslut som tagits fram på lagenlig väg får det flera negativa konsekvenser för samhället förutom det personliga lidandet för den direkt inblandade. Rättssäkerheten riskerar att hotas om rektor och skolchef inte orkar stå emot. Vi kommer även få ökande svårigheter att besätta skolledartjänster på vissa utsatta skolor och i kommuner. En sådan utveckling drabbar i slutänden framförallt eleverna och rättssäkerheten för skolan som en viktig samhällsinstitution.

Sveriges Skolledarförbund har uppvaktat regeringen med ett förslag om att rektorer och skolchefer bör räknas in i den grupp som erhåller så kallade. tjänstemannaskydd. Det innebär att grovt våld eller hot som riktas mot en rektor med koppling till dennes yrkesroll ska straffas särskilt strängt.

Rektorer och skolchefer kvalar mer än väl in under benämningen samhällsnyttig funktion för vilken det är viktigt med ett stärkt straffrättsligt skydd. Ska vi kunna garantera att landets rektorer och skolchefer kan fortsätta utöva sitt samhällsviktiga uppdrag behöver de känna att de har såväl lagstiftarens som sina lokala politikers stöd i ryggen. Det är det minsta man kan begära för dessa vardagens hjältar.

Matz Nilsson,

förbundsordförande, Sveriges Skolledarförbund

Ewa Lundström,

ordförande, Luleå lokalavdelning, Sveriges Skolledarförbund