– Det finns många ämnen som skulle vilja ta plats i läroplanen. Men det finns ju också en gräns för hur mycket som får plats. Det är inte alltid praktiskt möjligt, säger Gunilla Höljman som är religions– och samhällskunskapslärare i gymnasiebyn i Luleå.
Hon säger att eleverna inte är lottlösa när det kommer till en utbildning i etik. Etiska frågeställningar och ställningstaganden dyker upp vid flera tillfällen när eleverna läser exempelvis religion, samhällskunskap, historia och psykologi.
Gunilla Höljman tror att etik som ett separat ämne skulle vara intressant, men inte praktiskt genomförbart. Och det tror Levi Karvonen också. Han läser samhällsvetenskap med internationell profil på Hackspetten. Han säger att de har pratat om etik i filosofin och berättar om det klassiska dilemmat med ett tåg som är på väg att köra över flera personer som ligger på spåret.
– Först kunde man dra i en spak så ändrar tåget spår och kör över en person. Då tyckte nästan alla att det var det rätta valet. Men sedan ändrades förutsättningen. Då fick man istället knuffa ner en person på spåret så att tåget spårar ur och de andra som ligger där överlever. Då blev det mycket svårare, säger han.
Levi Karvonen tycker att etik är intressant och skulle kunna vara ett eget ämne. Men tror precis som Gunilla Höljman att det blir svårt att hitta tid för det i läroplanen.
– Det kan bli tajt. Kanske en 50-poängskurs. Det skulle kunna vara en tillvalskurs. Men det genomsyrar redan flera ämnen, säger hon.