Ett banbygge som smäller högt

Platsen är ett kuperat område utanför Sangis. Här syns berg i dagen och ska man åka tåg måste det bli plattare. Där kommer nutidens Dynamit-Harry in i bilden. Trådar använder också Roger Johansson, fast med den moderna sprängtekniken talar man om stötvågständsystem och elkablar i stället för tändsticka mot slak stubin.Inte smäller det särskilt högt heller, trots att Roger Johansson, AB Piteå Bergsprängningar, använder 6.000 kg sprängämnen och har laddat på flera områden.- Många smällar på en gång innebär att folk inte behöver flytta grejer så ofta, säger han om sina kollegor, som satt sig själva och maskiner i säkerhet.Efter sprängningen kan grävmaskiner och dumprarna sättas i arbete igen. På det här viset tar Haparandabanan alltmer form.52 mil hem
Några kilometer bort byggs Haparandabanans längsta bro, 117 meter, över Sangisälven. Den älven har smalnats av väsentligt för gjutningen av brofundamenten. Nu ska den återställas.Fast bron är inte färdig och det är skälet till att västerbottningarna Stig Eriksson, 59, och Ingvar Boström, 55, alltjämt har projekt att hantera. Duon håller ihop på byggjobb sedan 1975.- Jag bor i Vilhelmina och har 52 mil hem. Efter 16 mil är jag framme hos Ingvar, som bor i Lycksele. På veckorna bor vi i Sangis, säger Stig Eriksson.Han åker hemifrån vid 14-tiden på söndagarna. Flera dagar i veckan gäller elva timmars arbetsdag men torsdag eftermiddag åker de hemåt. Tidigare har de jobbat många år kring vattenkraftsanläggningar och på Botniabanan.

Ett banbygge som smäller högt

Med en dov smäll sprängs 7.000 kubikmeter berg loss. Det är sprängaren Roger Johansson som är i farten och här ska det bli järnväg.