Här bjuds på livsviktig kontroll

När Kuriren kommer på besök står den rosa mammografibussen parkerad på personalparkeringen utanför sjukhuset i Piteå. Där ska den stå i totalt nio månader vilket motsvarar den tid det tar att undersöka brösten på alla kvinnor mellan 40 och 74 år som är bosatta i Piteå kommun. En rutt för mammografibussen, vars egentliga namn är kustvagnen, tar två år. I länet finns ytterligare en buss, inlandsvagnen, som trafikerar precis som namnet skvallrar om, inlandet. Trivs överallt
Totalt tio ambulerande röntgensjuksköterskor jobbar på de båda bussarna samt på de fasta enheterna på Stadsvikens vårdcentral i Luleå och mammografin på Sunderby sjukhus.- Vi jobbar aldrig mer än en vecka på samma ställe, därmed håller vi kunskapen levande. Man träffar mycket folk och får väldigt många vänner, de spelar ingen roll var man jobbar, säger Birgitta Estling.Varje måndags morgon träffas de ambulerande röntgensjuksköterskorna på mammografin i Sunderbyn för en genomgång av läget, de hämtar även varor som behöver fyllas på. Nästa vecka ska Birgitta Estling arbeta i Kalix medan kollegan Helene Holmström skiftar till Stadsvikens vårdcentral i Luleå.- Jag trivs på alla ställen, vi är ett så bra gäng, säger Helene Holmström.Kustvagnen rymmer både väntrum och undersökningsrum, det finns även ett mindre utrymme för intervjun med patienten samt ett personalrum med kök. På bordet trängs kaffekoppar och vattenglas, den turkosblåa soffan ser fortfarande ny ut.- Även fast många säger att det är en buss så är det egentligen ett släp. Det är en lastbil som flyttar den, säger Helene Holmström.Bilden granskas inte
Under en dag undersöks mellan 60-80 kvinnor på mammografibussen. Röntgensjuksköterskorna ser bilden men granskar den inte, även fast det händer att patienterna ber om det.- Vi har inte den utbildningen, menar Birgitta Estling.Att ta en röntgenbild av ett bröst är inte så lätt som det verkar. Kroppar är byggda på olika sätt och det handlar om vinklingar, veck och bröstvårtor som sitter här och där. En del patienter är också rullstolsburna eller funktionshindrade på andra sätt.- Det händer att kvinnor som kommer redan känt en knöl. Då mörkar vi området i vårt program så att läkaren ska veta var den sitter, säger Birgitta Estling.Nervös tid innan besked
I Norrbotten kallas totalt 55.000 kvinnor till mammografi, 86 procent av de kallade kommer. En av dem är Lilian Risberg från Sjulnäs.- Det har jag gjort varenda gång jag blivit kallad, det känns som tryggt, menar hon.Vid första besökte upptäcktes en knöl i ett av hennes bröst. Tiden innan hon fick beskedet beskriver hon som väldigt nervös. - Beskedet att det inte var någonting går inte att beskriva, det var så otroligt skönt. Och det är klart, varje gång innan man får svarskuvertet så tänker man lite extra, det tror jag alla gör.Gör mammografi ont?- Inte den här gången, förut brukade det göra ont i enda sidan, säger Lilian Risberg.Birgitta Estling förklarar att det är en ny röntgenmaskin som är lite annorlunda utformad vilket bidrar till att många upplever att det inte längre gör ont, även mängden bröstkörtlar är avgörande.

Här bjuds på livsviktig kontroll

I september i fjol fick de en ny buss, den förra var utsliten efter 20 års tjänstgöring. - Norrbottningarna är jätteduktiga på att komma hit, även om det är kallt och lång resväg, säger Birgitta Estling, röntgensjuksköterska.