Stenen var en diamant
Det råder diamantfeber i Överkalix. Ett 13 år gammalt fynd visade sig bestå av ädlaste slag. - Jag har identifierat dem som hundra procent äkta diamanter, säger Erik Jonsson, mineralog vid Sveriges geologiska institut, SGU.
- Jag blev allt lite varm när jag fick beskedet, säger han.
Unika
Bengt Berglund har letat efter mineraler och ädelstenar i snart 50 år. Intresset har spritt sig vidare, diamanterna kommer nu hans tioåriga barnbarn att få ta över.
- Han ska få ha med sig som prov när han själv är ute och letar, säger Bengt Berglund.
Erik Jonsson vid SGU bekräftar att fyndet är unikt och betyder mycket för det vetenskapliga pusslet inom geologin.
- De hjälper oss att förstå geologin som process.
Diamantregion
I sig själva är inte diamanterna värda mycket på grund av sin storlek - den största är inte fullt två millimeter i diameter. På grund av att de är svenska kan de dock ge lite mer.
När Erik Jonsson såg diamanterna under mikroskopet första gången kände han sig tämligen säker. För att ytterligare säkerställa äktheten tog han hjälp av professor Peter Lazor vid geologiska institutet på Uppsala universitet. Via en speciell analysmetod fick de svart på vitt. Det var äkta vara.
- Det var roligt att få vara den första som identifierade dem, säger han.
Tornedalsregionen är ett område med incitament för diamantfynd. Där finns förkastningszoner som kan ha bidragit till att föra upp diamanterna till ytan efter istidens slut. För alla som vill ut och leta rekommenderar Erik Jonsson fyra saker: Kunskaper, hammare, lupp och vaskpanna.
- Viktigast är att veta vad man hittar - efter en tids studier har man lärt sig att hitta den viktigaste mineralen ganska snabbt, säger han.
FAKTA
Diamant är den stabila formen av grundämnet kol.
För att det ska bildas diamanter krävs extremt högt tryck vilket finns på 14 mils djup.
Magmaströmmar kan svepa med sig kristallerna upp till ytan - om det inte sker nog fort bryts diamanterna ned till grafit.
I Tornedalen finns flera förkastningszoner där diamanter kan ha kastats upp med hjälp av magmaströmmarna. Den yngsta är Lansjärvsförkastningen som kom till för några tusen år sedan.
Under det senaste decenniet har några diamantfynd rapporterats i Finland. Ännu är inget av dem lönsamt nog att bryta.
Källa: Forskning &Vetenskap samt Erik Jonsson SGU
För att det ska bildas diamanter krävs extremt högt tryck vilket finns på 14 mils djup.
Magmaströmmar kan svepa med sig kristallerna upp till ytan - om det inte sker nog fort bryts diamanterna ned till grafit.
I Tornedalen finns flera förkastningszoner där diamanter kan ha kastats upp med hjälp av magmaströmmarna. Den yngsta är Lansjärvsförkastningen som kom till för några tusen år sedan.
Under det senaste decenniet har några diamantfynd rapporterats i Finland. Ännu är inget av dem lönsamt nog att bryta.
Källa: Forskning &Vetenskap samt Erik Jonsson SGU
Så jobbar vi med nyheter