Gyljens historia sätts på pränt

Nu ska Gyljens historia nedtecknas i bokform. Boken är en del i EU-projektet, Levande kulturhistoria i Gyljen.

SVUNNA TIDER. Idag är Shell i Gyljen ett minne blott men på tiden det begav sig var servicen total.

SVUNNA TIDER. Idag är Shell i Gyljen ett minne blott men på tiden det begav sig var servicen total.

Foto: Maj-Britt Rova

Överkalix. 2010-12-29 06:00

Under 1800-talet upplevde byn Gyljen norr om Överkalix sin storhetstid som bruksort med både järnframställning och sågverksproduktion i byn. Under åren kring 1830 fanns det inom två mils radie, med Gyljen som mittpunkt, en tillgänglig arbetsstyrka för Gyljens bruk på 1.248 personer. I dag är de synliga spåren få. En två decimeter lång järnbit fastsatt i en sten är det enda som påminner om den masugn som anlades 1828 på Kvarnbäckens strand, drygt 1,5 km från bäckens utlopp i Ängesån. På andra sidan av bäcken uppfördes det första sågverket år 1827. Bruksepoken är väl dokumenterad sedan tidigare, nu ska den infogas i Gyljens hela historia - från fynden på Lillberget för 5000 år sedan till nutid.

Allt började med en studiecirkel förra året på initiativ av Brukets byaförening. Byborna ombads att inventera sina fotografier och lämna in dem för identifiering. Responsen blev stor - i dag finns tusentals bilder som ska registreras och studiecirkeln har omvandlats till EU-projektet, Levande kulturhistoria i Gyljen, där byns historia ska åskådliggöras i olika former. Syftet är att göra allt material tillgängligt för allmänheten.

Nedslag i alla tidsepoker
-  Det intressanta med historia är att man kan göra nedslag i alla epoker. Allt är spännande, säger projektledare, Viktor Lindbäck.

Varje onsdag träffas byborna för att studera fotografier i försöket att identifiera personer och platser på bilderna. Samtidigt växer de muntliga berättelserna fram om den tid som varit. Olssons affär med sin säregna byggnad, idrottsföreningarna, skogsbruket - listan kan göras lång. Projektet omfattar fyra delar, en fast fotoutställning, iordningsställande av kulturstigar, upprättande av en databas med bilder samt boken med arbetsnamnet, Gyljen förr och nu. Bokens innehåll kommer att fokusera på 1900-talets historia.

-  Det är viktigt att dokumentera de små vardagliga detaljerna. 1940-talet och framåt har visat sig möta ett stort intresse men det är minst dokumenterat. Tanken är att boken ska kompletteras med en CD där berättelser från byn berättas på bondska, säger Viktor Lindbäck.

Projektet som startade i april 2010 pågår till november 2011.

-  Vi kommer att jobba med det här så länge som möjligt. Finns det lokala släktforskare är de välkomna med sina uppgifter, säger Viktor Lindbäck.

Fotnot: Kontaktuppgifter finns att hämta via www.gyljen.se

Namnet Gyljen kommer troligen från ordet "gylia" som betyder "utvidgning av å". Ett begrepp som passar bra i på Kvarnbäckens utvidgning mitt i byn.

Gyljen har historiskt varit en del av Vännäs och har tillsammans med Grelsbyn och Svartbyn varit en av de ursprungliga storbyarna i Överkalix.

Masugnen

År 1736 gav Bergskollegiet bergmästare Seger Svanberg och kapten Tingvall i uppdrag att utreda platser och möjligheter för anläggning av masugnar och stångjärnssmedjor i nordligaste Sverige.

År 1738 fick Tingvall rätt att anlägga en masugn och två smedjor vid en plats som sannolikt låg vid Kvarnbäcken i Gyljen. Tingvall sålde sina rättigheter till Abraham Steinholtz som tillsammans med professor Meldercreutz bland annat lät uppföra en masugn i Strömsund.

1799 köpte bergsrådet Samuel Gustaf Hermelin hela brukskoncernen och förvärvade järnverksprivilegier i bland annat Överkalix socken. Han köpte tre hemman i Vännäs by som gick under namnet Göljen och blev därmed berättigad att utnyttja Kvarnbäcken och sjön Sandsjärv.

30 augusti år 1800 utsågs en plats vid Kvarnbäcken där sågen, masugnen och mjölkvarnen skulle uppföras.

Åren 1828 till 1856 var masugnen i Gyljen i drift under 1.577 dygn och producerade cirka 6.000 ton tackjärn.

1856 lades järnframställningen ned framförallt på grund av olönsamhet beroende på höga fraktkostnader. Gyljens bolag beslöt att i stället expandera inom skogsindustrin.

Sågverket

År 1827 kom den första brukssågen i Gyljen att byggas i samband med att masugnen färdigställdes.

År 1844-1845 flyttade Gyljens bolag upp sin såg från Bondersbyn i Kalix till Gyljen för att få bättre tillgång till skogsråvara.

1870-talet var den bästa tiden för industriverksamheten i Gyljen.

1888 blev det definitiva slutåret för Gyljens såg som var en av Norrbottens största vattensågar. Kvar fanns kvarnen, skog- och jordarealerna, samt den skogsförvaltning som kvarstod långt in på 1900-talet.

1918 försågs den vattendrivna mjölkvarnen vid Kvarnbäcken med turbin och generator för produktion av elektricitet. Detta gjorde troligen att Gyljen var den första byn i Överkalix som fick elektricitet.

Skogen

1908 skapades det nya bolaget Baltiska Trävaru AB.

1918 kom bolaget att ingå som dotterbolag under AB Ytterstfors-Munkfors. Efter en omorganisation i bolaget kom Överkalix att bli ett förvaltningsdistrikt med kontoret i Gyljen.

Den 8 juni 1925 lämnade styrelsen för Baltiska Trävaru AB in sin konkursansökan

År 1929 bildades svenska Cellulosa AB på initiativ av Handelsbanken och finansmannen Iver Kreuger.

I början av 1930-talet började Munksund AB att integreras i SCA - 1954 ingick Munksunds AB helt i SCA.

1964 pensionerades den sista förvaltaren i Gyljen, Gösta Fredholm. SCA-kontoret flyttades till Kalix.

I dag är Överkalix återigen ett förvaltningsdistrikt med SCA:s kontor för Överkalix arbetsområde i Överkalix centralort.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om