"Vi har väntat länge"

Kjell Nilsson undervisar i historia och samhällskunskap på gymnasieskolan i Luleå, han utbildade sig till lärare för 30 år sedan. Lärarlegitimation tycker han är bra, bland annat då det är ett sätt att få upp lönen.- Samtidigt är det ett utmärkt sätt att se till att det inte finns obehöriga lärare. Det har varit väldigt lätt att byta ut oss som är behöriga mot dem, säger han och syftar på lägen när det saknas lärare och arbetsgivaren tagit in obehöriga. Utbildning på orten
I och med den nya lagen är det kommunernas/arbetsgivarens skyldighet att se till att lärarna är utbildade/behöriga i de ämnen de undervisar i.Antalet obehöriga lärare i Luleå är lågt, förutom att det är frågan om en krympande organisation finns lärarutbildningen på orten. Kjell Nilsson tror inte att det kommer att bli något större problem inom gymnasieskolan då lärarna där undervisar i en till två ämnen. I grundskolan däremot, där lärarna undervisar i block, exempelvis samhällskunskap, religion, historia och geografi, kan det bli bekymmersamt.- Jag kan tänka mig att det även uppstår problem i vissa inlandskommuner.Starkare position
På sikt ser Kjell Nilsson lärarlegitimationen som en kvalitetsförbättring. Han påpekar dock att det inte bara är lärarnas position som blir starkare.- Om en enskild missköter sig och inte lever upp till vad som förväntas så kan personen i fråga bli av med legitimationen, precis som de inom vårdyrket kan, säger han och syftar på att det vid Skolverket inrättas en ny nämnd, Lärarnas ansvarsnämnd.Nämnden ska kunna varna en lärare, till exempel för oskicklighet, och i allvarliga fall också dra in legitimationen.

"Vi har väntat länge"

Både lärare och elever välkomnar regeringsförslaget om lärarlegitimation. - Vi har väntat på det här ganska länge, säger Kjell Nilsson, lärare.