Den 1 mars berättade Kuriren om polisens kartläggning av de så kallade livsstilskriminella. Personer som gång på gång återfaller i brottslighet.
Tidigt under denna destruktiva resa kommer frivården in i bilden.
- För många unga stannar det ju där. Konsekvenserna blir så pass avskräckande att man inte faller in i ett kriminellt livsmönster. Det är vår förhoppning i varje fall, säger Ulf Hedberg under Kurirens besök på frivården i Luleå.
Men för ett stort antal personer blir kontakterna med kriminalvården livslång.
104 livsstilskriminella
De livsstilskriminella personerna, som enligt polisen är 104 till antalet i Norrbotten, är ett talande exempel.
- Eftersom de återfaller i brott så har vi misslyckats. Tyvärr finns det många exempel där de fortsätter med sin brottslighet, år efter år. Naturligtvis är det ett misslyckande. Men vi som jobbar med det får inte tänka så, säger Ulf Hedberg.
Kriminalvården är uppdelad i tre grenar, anstalter, häkte och frivård. Ulf Hedberg tycker att ett bättre ord för frivården vore öppen kriminalvård.
I Norrbotten arbetar 18 frivårdsinspektörer. De sköter kontakterna med 350 personer som står under övervakning.
Stora resurser
Ett 80-tal av dem är villkorligt frigivna efter två tredjedelar av fängelsestraffet. De övriga har dömts till skyddstillsyn i någon form.
Risken för återfall i brott är som störst efter att fängelsestraffet är avtjänat. Det är också då som frivården sätter in stora resurser.
- De kommer ut och vad finns där; kompisar och gamla livsmönster, konstaterar Ulf Hedberg.
På det sättet ser det ut för de livsstilskriminella. Livet är många gånger ett stort misslyckande och kombinerat med droger och dåligt sällskap blir det nästan alltid på ett enda sätt: fler brott.
Och ännu ett misslyckande för samhället och frivården.
Många drivkrafter
- Det finns väldigt många drivkrafter för att fortsätta med brott. Det vi måste göra är att försöka få den enskilde att ta ett annat val, vara motiverad till förändring, säger Ulf Hedberg som ser återfallen i brottslighet stå som spön i backen men han vägrar ge upp.
- Jag tror att om vi förlorar tron inom kriminalvården, att människor kan förändras, har man verkligen misslyckats. Så länge vi fortsätter jobba, då tror jag det finns hopp om att vi åtminstone kan förändra vissa människor.
Frivården arbetar för att de kriminella inte ska återfalla i brott. Till sin hjälp har de en rad olika påverkansprogram som kan bli följden efter en dom.
På begäran av tingsrätten gör frivården ett stort antal personutredningar varje år. Den ligger sedan till grund för en dom utanför fängelsemurarna, eller missbruksvård efter samråd med socialtjänsten.
Det kan också handla om så kallad kontraktsvård.
Inspektörerna på frivården står för övervakningen. Om klienten inte sköter sig kan skyddstillsynen undanröjas - vilket innebär fängelse.
Suget för stort
Många gånger blir det på det sättet. Suget blir för stort för ett invant kriminellt beteende.
Men det finns goda exempel.
- En före detta klient hörde av sig och ville bli övervakare. I det fallet var det okej, för det hade gått så lång tid. Han hade helt ändrat sitt liv och tagit avstånd från droger och kriminalitet, säger Ulf Hedberg.