Skolan tvingas spara miljoner

Om än sparkravet mildras till 0,5 procent 2011 för barn- och utbildningsnämnden innebär det inte att kommunstyrelsens spardirektiv dras tillbaka. Ekonomichefen Ingrid Lind förklarar att resterande 1,5 procent lagts på 2012.- Vi förhåller oss till det som kommunstyrelsen beslutat och vidtar besparingsåtgärder för 2011 för att få en balanserad budget, säger hon.Orsaken till att förskolan och gymnasiet slipper effektiviseringskrav 2011 finns i statistiken gällande personaltäthet i jämförelse med andra kommuner.1.000 kronor/elev
- Vi hävdar att vi annars hamnar under jämförbara kommuner.Att särskolan undantas handlar om att tillmötesgå politikernas önskemål om att underlätta för barn i behov av särskilt stöd.Grundskolans besparingar innebär en minskning av elevpengen med cirka fyra procent, det vill säga ungefär 1.000 kronor per elev. Då personalen står för den största kostnaden blir det mest troligt frågan om en bantad personalstyrka. Andra kostnader är läromedel och kompetensutveckling.Mindre personal ...
- Konsekvensen blir att skolorna måste organisera det så att de tar hand om det uppdrag de har med mindre personal. Vi har gjort bedömningen att det inte innebär att Luleå hamnar under jämförbara kommuner.Enligt 2009 års siffror ligger lärartätheten inom grundskolan på 8,7 lärare per 100 elever medan motsvarande siffra för jämförbara kommuner ligger på 8,2.För skolmåltiders del blir det på årsbasis totalt 620.000 kronor som ska sparas. För elevhälsan handlar det om 300.000 kronor och staben 770.000 kronor.Sent
- Vi har ännu inte gått ut med några direkta direktiv då processen är så försenad på grund av valår och sena politiska beslut, så här sena har vi aldrig varit. Vi förväntar oss inte att skolorna ska klara det här till första januari utan vill ha effekt från och med höstterminen, säger Ingrid Lind.Staffan Matti, rektor på Örnässkolan, säger att enligt information han fått minskas barnpengen med 1.280 kronor per elev. På årsbasis för Örnässkolans del blir det över 400.000 kronor mindre (fritids inkluderat).- Tittar man på hur det ser ut så finns det inga marginaler när det kommer till driftspengar. Vi har snålat så länge jag minns, dessutom blir allt dyrare. Vi måste spara på personal vilket är oerhört svårt, jag ser inte utrymme för det i dagens läge, säger Staffan Matti.Om skolan tvingas minska på lärartätheten är det kvalitén som blir lidanden. Staffan Matti räknar inte med att effekterna blir omedelbara utan befarar att det slår hårt på slutbetyget för elever som går ut årskurs nio om fyra till fem år.

Fotnot: Att grundskolan ska spara nästan fyra procent fast sparkravet från kommunstyrelsen är 0,5 procent beror på att procentsatsen blir större när den är relaterat till en mindre summa.

Skolan tvingas spara miljoner

Nya sparkrav väntar grundskolan. Även Elevhälsan och skolmåltiderna måste dra åt svångremmen. Men förskolan, gymnasiet och särskolan slipper.