Videon är inte längre tillgänglig
Årets teaterelever är här och i vanlig ordning är det en skara på åtta personligheter som kvalat in på Luleås attraktiva teaterhögskola. En av dem, 23-åriga Jenny Antoni från Falkenberg i Halland, har stått på scen sedan hon var barn. Allra första gången spelade hon prinsessa i Teater Hallands uppsättning Kungamötet.- Vi dansade ringdans, pojken jag höll i handen hade plåster. Min lillebror var också med, han var prins, minns Jenny Antoni.Växte upp med teaterAtt hon började med teater i så tidig ålder beror mycket på hennes farmor och farfar, regissören och skådespelaren Gun Jönsson och skådespelaren Lars Lind. Gun Jönsson drev dessutom Teater Boudoir Intim i Falkenberg där Jenny Antoni också tillbringade många timmar. - Vår släkt är inte så stor men många jobbar med kultur. Både min pappa och bror är musiker, jag har vuxit upp med en replokal på baksidan. Jag började min karriär som punkrocksbasist, säger hon och skrattar.Gun Jönsson regisserade Bloody Mary när teaterhuset i Luleå invigdes 1986.Tidigt samarbete
Redan i årskurs ett deltar Teaterhögskolans studenter i professionella produktioner i samarbete med Norrbottensteatern. Vanligtvis sker det under vårterminen, men i år blir det under höstterminen. Den 8:e november börjar repetitionerna av familjeföreställningen Snövit och Jenny Antoni har fått huvudrollen. Regissören, Håkan Bjerking, kontaktade henne strax efter antagningsbeskedet till Teaterhögskolan och ville höra henne sjunga.- Jag blev väldigt chockad och fruktansvärt glad. Jag hade inte riktigt förstått att jag kommit in på skolan och att sedan få den rollen också. Jag älskar musik, nu får jag göra både och.Teater eller musik
Teater har dock inte varit ett självklart val för Jenny Antoni. I samband med att hon fick ett erbjudande om ett skivkontrakt tog hon sig en ordentlig funderare på om det var musik eller teater hon ville satsa på.- Jag tog en paus för att reflektera om jag höll på med teater för min egen skull eller om det bara var för att jag levt i det under alla år. Så småningom efter att i ett års tid spelat Strindberg insåg jag att teatern var det som tillfredsställde mig bäst.