Luleå har länge varit utan näringslivschef samtidigt som industriboomen och de högt ställda tillväxtmålen har drivit på utvecklingen.
Nu har Josefine Wihlzon fått jobbet efter en rekryteringsprocess med 36 sökande.
– Det känns jättebra. Roligt att ta sig an utmaningen, säger hon.
Josefine Wihlzon har en nioårig bakgrund inom kommunen i andra ledarroller och har jobbat bland annat med just näringslivsutveckling men då inriktat på offentliga affärer och inköp. Sedan i höstas var hon utvecklingschef för näringsliv och omvärld.
– Ett naturligt steg att också vilja bedriva näringslivsutveckling på en bredare arena nu.
Tillsättningen av en näringslivschef föregicks av en större översyn av kommunens arbete med näringslivsfrågorna, inte minst mot bakgrund av den kritik som har framkommit från lokala företagare de senaste åren.
Wihlzon är väl medveten om Luleås fortsatta ras i Svenskt Näringslivs rankning rörande företagsklimatet, när kommunen i fjol hamnade på plats 270 av landets 290 kommuner.
– Vi behöver få mer samsyn kring hur viktigt näringslivet är för Luleås tillväxt, har inte varit tillräckligt synkade kring de frågorna tidigare. Det har varit en otydlighet i organisationen, vilket har varit förvirrande för näringslivet som inte har vetat vem de ska kontakta i olika frågor.
Samtidigt vill hon lyfta att kommunen har placerat sig bättre i andra undersökningar, däribland SKR:s mätningar kring företagsbemötandet och nu senast apropå tryggheten i kommunen.
– Luleå den tryggaste platsen att bo och verka på. Viktigt att lyfta fram de sakerna också.
Ändå har det gnällts mycket inom Luleås näringsliv. Vad beror det på?
– I och med otydligheten kring näringslivsfrågorna har inte kommunen varit tillräckligt lyhörda gentemot företagarna, då ingen har haft det samordnande ansvaret från kommunens sida. Där måste vi också hitta andra ambassadörer som pratar om hur Luleå fungerar.
Har det lokala näringslivet känt sig förbisedda av alla storetableringar på senare år, inom industrisektorn inte minst?
– Det får nog Luleå Business Region svara på men visst, såna upplevelser kom också fram i vår utredning. Det som skrivs i media är ju ofta om de stora etableringarna, precis som att Svenskt näringslivs rankning har fått ta väldigt mycket plats.
Wihlzon är övertygad om att djupintervjuerna med representanter från branschorganisationer som Företagarna och byggföretagen nu leder till ett förbättrat lokalt företagsklimat.
– Vi har fått till oss konkreta saker, inte minst vad gäller transparens och mer dialog. Vem ansvarar för just den här frågan? Hur kan vi hjälpa företag att växa? Vi kan utveckla servicegraden – vägledning i processerna med mera.
Men även själva ledtiderna måste kortas betydligt, inte minst i bygg- och fastighetssektorn, menar Wihlzon.
– Här krävs ett jättenära samarbete i hela samhällsbyggnadsprocessen – översiktsplaner, detaljplaner, mark och bygglov. Luleå ligger i framkant men vi jobbar ännu mer nu med parallella processer, att exempelvis plan- och bygglovsbesked sker samtidigt, snarare än som separata delar, och detta skapar i sin tur snabbare processer.
Som en följd av det nybildade näringslivskontoret, som ingår i kommunstyrelseförvaltningen, avvecklas Luleå Business Region, som näringslivet menade bidrog till upplevelsen av ett "dubbelkommando" vad gäller näringslivsfrågorna.
LBR:s förre etableringschef Johan Sjökvist lämnade sitt uppdrag redan i höstas och nu övergår 14 av de 16 kvarvarande medarbetarna i stället till Josefine Wihlzons nya näringslivskontor, tillsammans de nio som i dag jobbar inom avdelningen näringsliv och omvärld hos kommunstaben.
– LBR hade en jätteviktig roll och det finns fantastiskt med erfarenhet och kompetens hos dem som nu förstärker min förvaltningsorganisation. Sen har de två medarbetare som går till kommunens kommunikationskontor också.
Enligt Wihlzon själv är LBR:s personal överlag positiva till organisationsförändringen.
– Tongångarna har varit goda. I de möten jag har deltagit i har alla känt att detta ska bli bra, att vi ska bygga detta tillsammans och att allting ska ha en positiv klang. I övrigt kan jag inte svara för hur enskilda har resonerat.
Det nya näringslivskontoret, som är tänkt att komma igång från 1 september 2024, ska också få ett nytt eget namn.
– Vilket det blir får vi komma fram till tillsammans med medarbetarna. Det viktiga är att namnet symboliserar alla våra tre områden – näringslivsutveckling, omvärldsrelationer och destinationsutveckling.
Samtidigt tornar orosmoln upp sig i horisonten för Luleås tillväxt. Omvärldsfaktorer som Ukrainakriget, inflationen och en byggbransch i kris har fått luften att gå ur bostadsbyggandet, och frågorna är många rörande industriboomens utmaningar.
– Hittills har allting funkat i Luleå med elförsörjning, bostäder och mark men vi är i ett helt annat läge nu. Byggbranschen står still samtidigt som vi behöver bostäder för tillväxten. Vi hoppas att det ska repa sig och tänker att detta är en period som är övergående.
För att bostadsbyggandet ska ta fart krävs att hon också samverkar med kommunens plan- och markchef, bygglovschef och samhällsomställningschef.
– Vi måste alla kraftsamla nu för att få igång tillväxten på allvar.
Dina personliga egenskaper lyfts fram som avgörande till att du fick jobbet. Vilka är dina främsta styrkor?
– Jag är en engagerad person, positiv och vill framåt, får också höra att jag är inspirerande. En Luleåpatriot som brinner för utvecklingen här, säger Luleås nya näringslivschef.
Josefine Wihlzon börjar sin nya tjänst den 1 mars 2024.
Hennes månadslön? 74 000 kronor.