Företagsrankingen: Luleå fortsätter sin kräftgång

Företagsklimatet i Luleå blir allt sämre jämfört med andra kommuner. Det visar Svenskt näringslivs företagsranking. Luleå faller tre placeringar och ligger kvar i botten. "Det är illa, men vi hoppas det blir bättre", säger Hans Andersson, regionchef.

Hans Andersson, regionchef Svenskt näringsliv i Norrbotten, är försiktigt optimistisk när det gäller Luleå kommuns företagsranking, trots den dåliga placeringen.

Hans Andersson, regionchef Svenskt näringsliv i Norrbotten, är försiktigt optimistisk när det gäller Luleå kommuns företagsranking, trots den dåliga placeringen.

Foto: Jonny Vikström

Luleå2023-09-21 18:00

Luleå kommun faller och ligger på plats 270 av 290 kommuner i Sverige som finns redovisade i Svenskt Näringslivs årliga företagsranking. Det innebär att man tappat tre placeringar sedan förra året 2022.

– Jag hoppas och tror att Luleå kommun är nere och vänder nu för man gör stora omorganisationer som är kopplat till näringslivet, plus att man satt ganska starka mål för vart man vill nå med företagsklimat och näringslivsutveckling. Min tolkning är att man börjat lyssna på näringslivet, säger Hans Andersson, regionchef Svenskt näringliv..

Företagsrankingen bygger på den årliga företagsenkät där Svenskt näringsliv under våren 2023 frågat företagen hur de ser på det lokala företagsklimatet i de olika kommunerna. En kommuns placering beror till två tredjedelar på företagens enkätsvar och till en tredjedel på statistik utvald av Svenskt näringsliv, som hämtas från SCB och UC.

En av rankingfaktorerna, det sammanfattande omdömet, är 2,91, jämfört med 2,90 för föregående år. Det är lågt men ett trendbrott och kan jämföras med Norrbotten som helhet, som också bryter en nedåtgående trend och ökar betyget från 3,04 i fjol till 3,07 i år.

– Man visar från Luleå kommuns sida att man har en strategi framåt, så jag är lite försiktig att gå med yxan på Luleå kommun. Samtidigt är det väldigt låga värden så det är inte bra, men man har fattat att man måste förändra, säger han.

Det är på fem rankingfaktorer som man placerar sig sämre än kommunens totalrankning som är 270, bland annat Kommunens information till företagen (280), Dialog mellan företag och kommunens beslutsfattare (278), Kommunala tjänstemäns attityder till företagande (278) och Kommunpolitikernas attityder till företagande (277).

– En sak vi mäter i betyg men som inte är rankinggrundande är Serviceinriktad myndighetsutövning. Det handlar till exempel om alkoholtillstånd eller hur långa bygglovshandläggningarna är. Där har man från bygg- och miljöavdelningen jobbat mycket med byggföretagen på orten för att få en bra dialog. Där kan det i framtiden bli en hävstångseffekt när företagen får den informationen, säger Hans Andersson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!