Norrbottens Media har berättat om Jonathan Eriksson från Kalix, som är aktiv inom cheerleading.
Allt började i februari 2014 då han gick från en basketmatch och i ett annat rum fann ett tjejgäng som tränade cheerleading.
Han provade senare själv - och han var från den gången fast i sporten.
– Jag fick mycket kärlek, men jag fick också mycket hat. Det var inte uppskattat hos alla att jag satsade på cheerleading. Jag fick uppmaningar som "nu måste du sluta" och mordhot som "vi ska skära halsen av dig". Det var kommentarer och det var mail, också från människor som jag inte har en aning om vem de är. Jag kan inte prata så mycket om händelserna, de är polisanmälda, säger Jonathan Eriksson som går skola i Luleå, jobbar i Luleå och tränar med Arctic Cheer Avalanches i Luleå.
Hur kändes allt detta?
– Jag var rädd i början, men jag har tänkt att mycket är bara ord, inget jag tagit på allvar. Jag har fokuserat på mig själv och jag har fått väldigt mycket självdisciplin. Jag har också alltid haft stöd, från familjen och från styrelsen i föreningen, de är måna om att vi ska må bra och trivas. Vi har en fantastisk sammanhållning, vi pratar med varandra, vi ger väldigt mycket kärlek, pepp och stöd, vi tar hand om varandra, vi bryr oss. De är som en andra familj för mig, säger Jonathan Eriksson.
Jonathan Eriksson säger att det är lugnare nu, kanske för att han visat att han ska göra sin grej:
– Det är mycket, mycket lugnare nu jämfört med vad det var när jag började med cheerleading. Jag får fortfarande lite kommentarer och frågor kring att jag håller på med cheerleading och jag besvarar alltid dem.
Det uppges vara bara två procent av utövarna inom cheerleading som är killar eller män.
Hur kommer det sig, tror du?
– Jag tror att det beror på att cheerleading, som kommer från USA, starkt förknippas med det vi ser i filmer som "High school musical". Det är collegecheer, den sport jag ägnar mig åt är cheerleading all star och vi tränar och tävlar för pallplats, säger Jonathan Eriksson.
Vad betyder sporten för dig?
– Den betyder så mycket för mig. Jag har lagt all min fritid på cheerleading för att ta mig till den nivån där jag är i dag. Jag har nu mestadels mitt liv i Luleå, all fokus ligger på skola, jobb och träning. Jag har inte mycket tid för annat, men jag har ett instagramkonto där jag fortsätter kampen för att normalisera det här, säger Jonathan Eriksson.
