Facket: Sociala medier möjliggör rymningar

Barnkonventionen har lett till större problem med rymningar. Det berättar fackliga företrädare efter att två män fritagits från ett ungdomshem i Råby.
–Ungdomarna har egna mobiler och kan ha kontakt med kriminella gäng den vägen, säger Frida Strandberg Landin, ordförande för Seko Sis.

På ungdomshem som det i Råby är droger vanligt förekommande, enligt Seko Sis.

På ungdomshem som det i Råby är droger vanligt förekommande, enligt Seko Sis.

Foto: Johan Nilsson/TT

Brott & Straff2020-08-20 15:15

På onsdagskvällen fritogs två män som dömts till sluten ungdomsvård för mord respektive mordförsök. I slutet av juli flydde en morddömd 18-åring under en permission i Kungsbacka. Problemet med fritagningar och rymningar är stort, enligt facket.

– Vi har haft flera försök i närtid, många av dem är beväpnade. Vi kopplar mycket av det till att barnkonventionen blivit lag, säger Frida Strandberg Landin.

Det innebär enligt Seko Sis att klienterna på ungdomshemmen får ha sina egna mobiler, plattor och datorer när de är inskrivna.

– De kan ha kontakt med nära och kära, men också med kriminella gäng och missbrukargäng. De beställer in droger i kuvert eller bokar in att gängmedlemmar ska komma och hämta upp dem vid en viss plats, säger Strandberg Landin, och fortsätter:

– Det försvårar vårt uppdrag något oerhört. Sociala medier ger dem fritt spelutrymme.

Våld mellan ungdomarna

Ett annat bekymmer för facket är det ökade våldet inne på ungdomshemmen.

– Hot och våld eskalerar kraftigt. Vi ser också att hoten och våldet ökar mellan ungdomarna, inte bara mot personalen. Det kopplar jag till gängkriminalitet, säger Frida Strandberg Landin.

För att få ordning på problemen förespråkar facket framför allt två saker: Ökad bemanning och mer säkerhet.

– Vi är alldeles för få för att kunna tillgodose allas behandling i dag, det blir mer eller mindre förvar. Sen behöver vi mer säkerhetsrutiner för att skydda personal och ungdomar bättre än idag, säger Frida Strandberg Landin.

Myndigheten ser över ett nytt system med säkerhetsklasser, likt Kriminalvården.

– Det borde funnits redan när Sis startade. Det behövs ett bättre skalskydd, det ska inte gå att ta sig direkt in eller ut över allt, det behövs staket eller perimeterskydd.

Droger vanligt förekommande

Ett stort bekymmer för personalen och de intagna är droger.

– Det är väldigt vanligt förekommande med droger på institutionerna, det är väldigt lätt för ungdomarna att få tag i droger. Har vi klienter som ska bli drogfria borde vi prioritera att inte få in droger under behandlingstiden.

För att komma tillrätta med det problemet har Sis infört en ny roll för personalen, drogförebyggare.

– Vi tror att det kan vara oerhört bra, men drogförebyggarna har inte fått de förutsättningar de behöver. Det skulle behöva vara en heltidstjänst på varje institution, så stort problem är drogerna, säger Frida Strandberg Landin.

Fakta: Det här är Sis

Statens institutionsstyrelse (Sis) är en myndighet som ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem.

Sis särskilda ungdomshem tar emot ungdomar med till exempel missbruk och kriminalitet. Det finns 23 särskilda ungdomshem med cirka 700 platser för akutplacering, utredningsplacering och behandlingsplacering.

LVM-hemmen tar varje år emot drygt 1 000 personer som blivit tvångsomhändertagna på grund av sitt missbruk. Det finns elva LVM-hem med knappt 400 platser för abstinensbehandling, motivationsarbete eller utslussning.

Sis tar också emot ungdomar som har dömts till sluten ungdomsvård.

Källa: Sis

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!