Sociala medier viktigt för polisen i Norrbotten

Igår fick Polisens sociala medier-konton sammanlagt över en miljon följare. Arvidsjaurspolisen Maria Lestander tror och hoppas att polisen bara kommer att bli mer och mer synlig på sociala medier.

Foto: Patrik Häggqvist

Arvidsjaur2014-08-12 18:31

Redan 2008 var Maria Lestander delaktig i initiativet till en MSN-chatt. Där kunde vem som helst ställa frågor direkt till Arjeplogspolisen, där hon jobbade då, under en timme två gånger i veckan.

– Vi ville göra det lättare för folk att nå oss. I ett litet samhälle vill man kanske inte gå i på en polisstationen för att ställa frågor och tipsa oss. Risken finns att någon ser en och får missuppfattningen att man är misstänkt för ett brott, säger Maria Lestander.

I april 2013 tog Polisen i Piteå Älvdal steget längre och startade ett Facebook-konto. Då hade polisens nationella konto redan funnits i några år.

– För oss som verkar i ett så stort område är det mycket viktigt att få in tips från allmänheten samt snabbt kunna sprida information. Med sociala medier underlättar vi kontakten.

I Arvidsjaur är det bland annat åtta områdespoliser som sköter Facebook-kontot. De lägger ut efterlysningar efter människor och djur samt informerar om verksamheten och händelser i länet. Ofta är informationsspridningen säsongsbaserad. När det nu går mot jakttider så planerar de att lägga ut information om vapenlicens och annat som är viktigt för allmänheten att veta.

– Vi känner efter det som folk frågar om i stunden och om det är något som är intressant för en bredare publik är Facebook en bra informationskanal.

Polisen har tagit fram nationella riktlinjer för hur polisen ska sköta sociala medier. Där står det bland annat vilka mål Polisen ska ha med sitt mediearbete, vilka lagar och regler som gäller samt arbetsrutiner.

– Vi har fått instruktioner om hur man ska bete sig på sociala medier. Bland annat att man ska ha ett vårdat språk och så har vi fått exempel på vad man kan skriva om.

För Maria Lestander är sociala medier är ett bra verktyg för att påverka och förändra allmänhetens bild av poliser.

– Det är ju så att det finns de som inte tycker om polisen. Men om vi kan beskriva vår vardag, visa att vi är människor som alla andra och förklara bakgrunden till våra beslut så blir vi mer mänskliga.

Hon tar upp lagen om omhändertagande av berusade personer, LOB, som ett exempel.

– Vissa tror att när man blir onhändertagna i enhet med LOB är samma som att bli gripen för ett brott. Det kan ibland leda till hetsiga diskussioner. Då händer det att vi efter en sådan händelse går med information om vad LOB egentligen innebär.

Men hon menar att i sådana lägen har man som polis i ett mindre samhällen fördelar jämfört med att arbeta i en stor stad.

– Vi har ju den turen att det är vanligt att vi stöter på de personerna som vi haft att göra med igen och då kan vi förklara bakgrunden till våra beslut. Tycker man att man har blivit felbehandlad av polisen och inte förstår våra arbetsmetoder finns det en stor chans att man är negativt inställd till polisen nästa gång man kommer i kontakt med dem.

Ur polisens riktlinjer för mediearbete:

- Polisen ska i medier visa kompetens och handlingskraft samt inge trygghet. De ska visa på förmåga till självkritik och förändring.

- Ett mål med polisens mediearbete är att öka kunskapen om Polisens uppgift, verksamhet och resultat.

- Kommunikationen ska värna och stärka förtroendet för polisen.

- Polisen ska vara öppen, uppriktig, snabb och tillgänglig i sina kontakter med media.

- Kommunikationen ska vara tydlig genom ett enkelt språk. Om det är nödvändigt att använda facktermer så ska de förklaras.

Källa: polisen.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om