Min älskade pappa Göte Alexander Selberg finns ej längre bland oss men för evigt i våra tankar. Pappa avled lördagen den 18 februari, några veckor efter sin 90-årsdag.
Göte föddes 1922 i Karlsborg som åttonde och yngsta barnet till Amanda och Ludvig Selberg från Vitåfors. När pappa var åtta ett halvt år dog fader som var industriarbetare vid Karlsborgsverken. 30-talet i Sverige var en hård tid för industriarbetarna och deras familjer och konsekvenserna av att mista familjeförsörjaren är svår att förstå. Denna erfarenhet tidigt i livet lade grunden för pappas starka känsla för rättvisa, generositet och solidaritet i ord och handling.
Pappa fick tidigt lära sig att ta ett stort ansvar och redan efter avslutad skolgång började han arbeta i fabriken för att bidra till familjeförsörjningen. Som kontrast till livet vid bruket fanns den älskade mamman som gav sina barn en trygg och lycklig barndom.
Pappas militärtjänst inföll under beredskapsåren och han fick på grund av andra världskriget göra en extra lång militärtjänst med placering i trakterna av Övertorneå. I Övertorneå träffade den 22-årige Göte sin blivande hustru Adéle Weinz från Kangos.
I mitten av 40-talet flyttade mina föräldrar till Stockholm och pappa utbildade sig till fotograf. 1950 blev längtan tillbaka till släkten i Norrbotten för stor och mina föräldrar flyttade till Luleå och köpte ett hus vid rondellen på Skurholmen. Huset inrymde både vår bostad och det nystartade företaget GS-Foto med ateljé, laboratorium och affär. Pappa och mamma tog körkort och en ny Volvo PV införskaffades. 1955 föddes jag, deras enda och mycket efterlängtade barn. Pappa jobbade mycket men fanns alltid tillgänglig i huset och kunde på så sätt vara en närvarande pappa. 1965 köpte mina föräldrar en stugtomt i Mörön och lät timra en sommarstuga. Mycket tid har tillbringats i stugan och pappa uppskattade fritiden i stugan. Närheten till skogen med bärplockning och skogsvandringar tilltalade honom mycket och han älskade att titta på fåglar, blommor och växter.
Pappas stora intresse förutom sin familj var att vistas ute i naturen på fisketurer, hjortronplockning, skidturer och fjällvandring. Pappa hade ett stort idrottsintresse som han delade med svärsonen Hans. Åtskilliga är de skidtävlingar, fotbolls- och hockeymatcher som de sett tillsammans. Pappa tyckte om att åka längdskidor och att springa. Han har åkt olika skidtävlingar, bland annat Andörjan och sprungit Luleluffen. Pappa tyckte om att köra bil och resa till nya platser. Han hann se stora delar av USA och Ryssland samt lite av Afrika. Att höra honom med stor inlevelse berätta om sina resor var alltid en upplevelse.
Min pappa var allmänbildad och intressera av det nya och följde med stort intresse rapporter om medicinsk forskning och läste gärna om rymden, djur och natur samt studerade kartböcker. Pappa sökte hela livet efter kunskap och uppslagsverket var den bok som ofta användes.
1974 revs vårt hus efter Hertsövägen. Mina föräldrar lät då bygga två hus en bit in på Skurholmen. I det ena huset fortsatte pappa med sitt företag och det andra huset blev vår bostad.
Pappa startade ett färgfotolaboratorium och kunde förverkliga en dröm att själv tillverka stora och vackra färgförstoringar för offentlig utsmyckning samt på beställning till företag och privatpersoner. Det var ny teknik som användes och pappa besökte företaget i Schweiz som levererade det material som behövdes. Porträttfotografering blev inte längre den huvudsakliga sysslan utan arbetet förändrades till övervägande laboratoriearbete. En stor del av arbetstiden tillbringades även ut i naturen på jakt efter olika bildmotiv.
Jag har haft förmånen att växa upp med en pappa som alltid ställde upp för mig. Han tillbringade mycket tid med mig när jag var barn och lekte, läste samt hitta på många roliga utflykter och upptåg.
Pappa fick tre barnbarn, Erik Mikael och Martin. Han har varit mycket tillsammans med sina barnbarn och lekt, spelat fotboll, åkt skidor, fiskat och vandrat i skog och mark med dem. Pappa kunde göra vardagen till ett äventyr fyllt av spännande upplevelser. Han var stolt och glad över sina barnbarn och njöt av stunderna med dem.
Pappa fick ett långt och innehållsrikt liv. Som person var han kreativ, generös och positiv. Han hade ofta nya projekt på gång och försökte så långt det var möjligt följa med i den nya teknikens utveckling.
För drygt fyra år sedan försämrades pappas hälsa och flyttade till Baldersgården där han fick en god omvårdnad.
Pappas liv slutade lugnt och stilla med mig i närheten. Vi är fyllda av djup tacksamhet för de år vi fick tillsammans med min älskade pappa, svärfar och vår fina morfar.