Arbetsplatsen är gymnasieskolan Strömbacka i Piteå och stor del av skolan brann ner för 27 år sedan. I valet mellan nybygge och att bygga upp skolan ur resterna av den gamla valdes det senare.
– Med dagens kunskap kan man tycka att det varit bättre att bygga nytt, säger gymnasiechefen Britta Dahlén.
Asbest, svartmögel, fynd av brandrester, fukt och läckage spårades. Anställda och elever fick hälsoproblem. Ombyggnad av inomhusmiljö och tak genomfördes. Hälsoutredningar gjordes.
Den mest omfattande utredningen, som skulle ge facit, presenterades för enstaka år sedan. Universitetslektor Lennart Nyström utredde skeenden 1973–2011 och 1 081 anställda omfattades. Många hade fått cancer, 42 av dem hade avlidit. Men i Piteå, Norrbotten och Sverige, drabbas viss andel av befolkningen av cancer och det gick inte påvisa någon översjuklighet eller överdödlighet på Strömbackaskolan, konstaterade utredaren.
Fokus fanns på husdelen Oden. Men det gick inte att få fram ett tillförlitligt underlag av vilka som jobbat i Oden, och hur länge, för att kunna dra slutsatser om vad husdelen kan ha orsakat.
Läs mer: 42 döda.
Läs mer: Nya tag.
Anställda lät sig inte nöjas.
– Vi tycker det är konstigt att det inte går att ta reda på var folk jobbat, säger Pia Andersson, skyddsombud vid Lärarnas riksförbund. Hon och andra skyddsombud har krävt att det genomförs en "statistisk kartläggning av cancerförekomst" hos personal i huset Oden.
– Hur stor del av de som jobbat i Oden drabbades jämfört med hur det varit i övriga hus? Om det är som jag tror, att fler drabbades i Oden, ja, då vet vi det, säger Pia Andersson. Dessutom går det efter ett antal år göra förnyad undersökning och se i vad mån det blivit skillnad.
Det är vetskapen som är hela frågan, klargör Andersson.
– Det är också en respekt, ett erkännande av vad folk varit med om.
Ledningen för skolan, förvaltningen och personal säger nej till ny utredning.
– Men det är inte av ovilja utan för att det som föreslås inte leder någon vart, säger gymnasiechefen Britta Dahlén.
Hon säger att kontakter med Umeå universitet gett svaret att en kartläggning skulle innehålla ett litet underlag och inte ge svar på frågan.
Skyddsombuden har andra krav. Bland annat att noteringar ska göras så att det i en personalliggare går att följa personalens huvudsakliga arbetsplats, med uppdateringar. Det avfärdas av ledningen med att det är alltför svårhanterligt.
Med nej som svar på kraven har nu skyddsombuden anmält saken till Arbetsmiljöverket, som kan utöva tryck på kommunen.
Ledningen är inte inställd på fler utredningar, däremot på hantering av orolig personal.
Arbetsmiljöverket har så långt inte tagit sig an frågan.
För övrigt läcker skoltaket fortfarande.