Beskedet går emot ett fackligt krav om att gå till botten med hälsoproblemen i den berörda husdelen Oden.
Gymnasieskolan Strömbacka i Piteå byggdes ut inför skolstarten 1973. Stor del av skolan brann ner 1989. Skolan återuppbyggdes på resterna av den gamla.
Dessutom har vattenskador visat sig.
Asbest, svartmögel, fynd av brandrester, fukt och läckage spårades. Anställda och elever fick hälsoproblem. Ombyggnad av inomhusmiljö och tak genomfördes. Hälsoutredningar gjordes.
Oron fanns kvar.
Universitetslektor Lennart Nyström fick i uppdrag att utreda skeenden 1973-2011 och 1 081 anställda omfattades. Huvuddragen i utredningen presenterades i maj ifjol.
Många hade fått cancer, 42 av dem hade avlidit. Men i Piteå, Norrbotten och Sverige, drabbas viss andel av befolkningen av cancer och det går inte påvisa någon översjuklighet eller överdödlighet på Strömbackaskolan, konstaterade utredaren.
Det går heller inte att få fram ett tillförlitligt underlag av vilka som jobbat i Oden, och hur länge, för att kunna dra slutsatser om husdelen.
Detta gjorde Lars Ericsson, huvudskyddsombud, Lärarnas riksförbund, besviken.
– Innan utredningen pratade vi på möten om betydelsen av att få veta hur det förhöll sig med Oden, det var ett syfte med utredningen, säger han.
Den kompletta utredningen presenterades i slutet av 2014. Lars Ericsson vill gå vidare, oron kvarstår.
– Mitt förslag är att titta på de som fick cancer och hur de jobbat, säger han. Efter utredningstidens slut har dessutom ytterligare cancerfall uppdagats, uppger Ericsson.
Det blir ingen ny utredning.
– Jag ser inte hur man skulle komma vidare, säger förvaltningschefen Ingemar Jernelöf.
Det går inte precisera hur och var människor arbetat, menar han.
– Man kan inte gå på hörsägen, det blir många felkällor. Däremot är det besvärande att oro kvarstår, det måste hanteras.
I utredningen identifierades 180 tumörer. Vissa personer hade mer än en. Det fanns också fall som uppdagats innan anställning vid skolan. Somliga hade jobbat kort tid vid skolan. Kvar för analys blev 121 cancerfall.
Svårigheten att precisera var folk jobbat kvarstår även om man inskränker urvalet och somliga som drabbats av cancer lever dessutom inte, påtalar Ingemar Jernelöf. Ovanpå det måste man kunna jämföra cancerdrabbade med de som jobbat vid Oden och inte drabbats, resonerar han.
– Det är svårt att få fram slutsatser.