I början av februari ville polisen i Luleå uppmärksamma föräldrar om oroligheterna i centrum där ungdomsgäng gick runt och ställde till med besvär vilket fick en del föräldrar att ställa frågan ifall det finns nog med samlingspunkter i stan.
Ett stenkast från Örnässkolan i Luleå finns en av Ung i Luleås fritidsgårdar. Efter att ha gått upp för en trappa utomhus kommer man in i värmen och möts av fritidsledaren Susanna Erkheikki som berättar om vilket syfte fritidsgårdar fyller och varför.
– Vi arbetar med lärande och delaktighet samt att vi försöker förändra bilden av vad en fritidsgård är. Vi har haft lite av en "besöksboom" under höstterminen och vi arbetar hela tiden för att nå ut till så många som möjligt, säger Susanna Erkheikki.
En korridor med färgglada målningar på väggarna och rum efter rum som ser alltmer inbjudande ut är det första man ser när man rör sig genom lokalen. Till höger, en biosalong med fåtöljer och en storbildsskärm, till vänster ett musikrum med gitarrer på väggarna med ett trumset och piano på vardera sida om rummet. Vid änden av korridoren finns soffor, tavlor i neon och ett kök där våffeljärn står redo för kvällens festligheter.
Strax efter att fritidsgården öppnat vid 18:00 kommer de första ungdomarna. Olle Revoniemi, 15 slår sig ner i soffan och berättar om sina upplevelser på fritidsgården.
– Det är kul att ha ett ställe att vara med sina kompisar. Sen är alla väldigt trevliga och vi får varma mackor på torsdagar och så finns det våfflor i dag, säger Olle Revoniemi, 15.
Lukten av nygräddade våfflor sprider sig i luften som vi sätter oss och pratar med de andra ungdomarna. En av dem påpekar hur skönt det är att ha en samlingsplats istället för att åka runt till varandra. En annan nämner att det är roligare där än att vara hemma.
När frågan dök upp härom veckan ifall fler fritidsgårdar i Luleå skulle motverka oroligheterna på stan så möttes den med blandade åsikter. Susanna Erkheikki pekar på fler fritidsgårdar skulle vara bra men att det finns en annan sida av myntet också.
– Det kommer alltid finnas unga som vill undvika en mötesplats som en fritidsgård. Mycket av det just för att det finns vuxna på plats. De försöker hitta en plats där de får vara i fred från vuxenvärlden, säger Susanna Erkheikki.
– Det finns säkert behov av fler mötesplatser i Luleå men jag vet inte om centrum är rätt plats däremot, säger Erkheikki.
Du nämnde att ni vill förändra bilden av vad en fritidsgård är. Vad betyder det?
– Jag tycker det är intressant när det kommer föräldrar till oss och säger, "oj kan det var så här fint på en fritidsgård?". Det finns ett gammalt tänk kring fritidsgårdar där det bara finns några bord, stolar och ett slitet biljardbord, säger Erkheikki.
– Mycket arbete och strategi går in i verksamheten vi bedriver och vi arbetar hela tiden med att ta in nya saker och lyssna på ungdomarnas önskemål. Sen har vi anlitat en kommunikatör på för att förbättra kommunikationen till föräldrar och skolor, till stor del för att se till att vi syns mer.
Susanna berättar om hur lågkonjunkturen har påverkat fritidsgårdens arbete och hur de skulle vilja ha öppet mer.
– Vi har några begränsningar utifrån budget och faktumet att vi är i en lågkonjunktur. Ungdomarna har nämnt att de skulle vilja ha längre öppettider men vi kan helt enkelt inte då jag har en personalbudget att följa, säger Susanna Erkheikki.