Man måste vara sant empatilös för att inte beröras av berättelsen om hur 58-åriga Annika på sin promenad halkade ned i ett snötäckt potthål varpå hon bröt inte bara benet utan även armen, och när hon låg där och skrek av smärta upptäckte hon att hon inte kunde larma för det fanns ingen mobiltäckning. Hon blev tvungen att släpa sig hem med brutet ben och arm.
En fruktansvärd historia. På samma väg råkade även hennes 48-årige granne ut för en olycka med sin motorcykel på grund av det milt uttryckt undermåliga skick vägen är i. Han råkade dock ha täckning och kunde larma. Så det måste närmast betecknas som en solskenshistoria i detta förskräckliga sammanhang.
Landshövding Lotta Finstorp har nu sagt sig vara villig att kliva upp på barrikaderna och slåss för Norrbottens tillgång på fungerande eller ens befintlig grundläggande infrastruktur. Gott så. Hon pekar på Trafikverkets och teleoperatörernas ansvar. Och det kan man förstås göra.
Men är det verkligen där problemet sitter? Trafikverket har en viss mängd pengar att spendera på vägarna och den potten räcker inte till alla vägar. Den nuvarande regeringen har ökat anslagen till vägunderhåll med en miljard kronor per år. Men med det underskott som den förra regeringen arbetade ihop saknas det alltjämt tre miljarder per år, vilket ledarsidan skrev om nyligen.
Givet att pengarna inte räcker till allt måste Trafikverket prioritera och då måste man försöka få så stor utväxling för pengarna som möjligt. Och vi har många vägar i länet som är sparsamt använda i det stora hela men som betyder väldigt mycket för dem som använder dem.
Det är också skandalöst plågsamt att Överkalix kommun kan sätta upp egna master som teleoperatörerna är fria att använda. Ändå är ingen intresserad. Detta är något som den förra regeringen, och den före den för den delen, inte har brytt sig om. Nuvarande regering bör dock agera. Som minst bör Post- och telestyrelsen få i uppdrag att definitivt ställa täckningskrav vid tilldelning av licenser i stället för att fundera på att göra det som hittills har varit fallet.
Att en landsände på det här viset drabbas av multipelbrist på fungerande, grundläggande infrastruktur är skamligt. Och det kan inte tillåtas att fortgå i det oändliga. Sätt av tillräckligt med pengar till vägarna eller prioritera åtminstone en del av landet som annars alltid prioriteras bort.