Tillståndet på svenska vägar blir allt sämre. Efter att ha försummats av de rödgröna under många år kräver vägnätet stora resurser för upprustning. Ändå lägger den nya regeringen inte mer än en fjärdedel av vad som behövs.
I en debattartikel i GP (5/12) varnar Transportföretagens samhällspolitiska chef, Tina Thorsell, för att läget är allvarligt. Transportföretagen har granskat kvaliteten på statliga vägar under åren 2019 till 2021 och finner en klar försämring. Visserligen har andelen vägar i allra sämst skick minskat något, men utgör fortfarande över tolv procent av vägnätet. Samtidigt har andelen vägar i dåligt skick ökat från 17 till 21 procent, och andelen i tillfredsställande skick minskat från 29 till 28,3 procent.
Att underhållet brister är inget nytt. När Trafikverket släppte sin infrastrukturplan för 2022–2033 i fjol (3/12-21), konstaterade myndigheten själv att anslagen inte ens räckte för att behålla vägnätets nuvarande kvalitet. Dåvarande generaldirektör Lena Erixon kritiserade den sittande regeringen för att det saknades minst 2 miljarder om året för att vägarna inte skulle försämras (SvD 28/12-21).
De rödgröna regeringarna prioriterade i stället järnväg, med stora pengar både till underhåll och framför allt till utbyggnaden av höghastighetsbanor mellan storstäderna. Trots att bilresor står för nästan 80 procent av persontransporter och över hälften av godstrafiken, fick vägnätet bara 30 procent av resurserna.
Ett talande exempel på hur missgynnad biltrafiken har varit är E20:ans sträckning genom Västergötland. Trots att den utgör landskapets pulsåder och därtill är huvudled för lastbilstransporter genom södra Sverige, har vägen knappt förbättrats sedan den byggdes. På många etapper har det varit rent bedrövligt. Tack och lov pågår nu äntligen en upprustning med mötesseparering och dubbla körfält i båda riktningar längs hela sträckan.
Denna försummelse har framför allt drabbat boende i glesbygd där kollektivtrafik sällan är ett fungerande alternativ. Priset har bestått i såväl längre restider och krångel som större risk för olyckor. Därför var ett av högeroppositionens viktigare vallöften att sluta missgynna vägnätet. Ett första steg i rätt riktning var slopandet av höghastighetstågen vilket frigjorde stora resurser.
Förra månaden (SVT 7/11) presenterade även infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) högre anslag till just vägunderhåll. 750 miljoner kronor tas från järnvägsunderhåll och ytterligare 250 miljoner läggs till i budgeten. En miljard mer är naturligtvis välkommet. Men det är alltså bara hälften av vad som krävs vägarna inte ska bli ännu sämre än i dag. För att höja kvaliteten och arbeta av den underhållsskuld som finns skulle det, enligt Transportföretagen, krävas minst fyra miljarder per år.
Regeringens satsning går i rätt riktning, men utan mer pengar når den inte hela vägen fram. Precis som svenska bilister.