I ett totalt mansfritt samhälle skulle vi bli av med 80 procent av brottsligheten. De 20 som återstår, det står kvinnorna för och de vanligaste brotten som vi begår är snatteri, bedrägeri och trafikbrott.
Men så enkelt är det väl inte.
Det blir ingen festival i Bråvalla nästa år. Beskedet slog ner som en bomb, kanske mest för det skäl som arrangören uppgav, nämligen anmälningarna om sexbrott under festivalen. Säkert finns de som tror att anledningen är andra, kan det var ekonomin. Som om inte listan av polisanmälningar skulle vara skäl nog, för när man ser dem så baxnar man. Jag förstår absolut beslutet, det kan inte kännas bra att ha någon typ av ansvar för det här.
Under Bråvalla 2017 anmäldes fyra misstänkta våldtäkter, ett av dem var 15-årig flicka som ska ha våldtagits i publikhavet framför Håkan Hellströms framträdande, ett fall av sexuellt tvång och 23 fall av sexuellt ofredande. Året innan anmäldes fem våldtäkter, ett våldtäktsförsök och 18 sexuella ofredanden.
Herregud. Vad är det som händer?
Och, tänker jag, kan det vara så att det alltid har sett ut så här? Kan det vara så att kvinnor och flickor har trakasserats sexuellt, våldtagits, men ingen anmält och att saken bagatelliserats. För sexuella kränkningar på festivaler och på krogen är inget nytt och det är bra att det äntligen uppmärksammas och antalet anmälningar ökar.
I min ungdom, jag är 56, var det inte på tal att anmäla. Våldtäkter visste vi förstås om, och att det var brottsligt, men det andra, tafsandet i olika grad. Inte ens om någon följde efter en på gatan och tafsade så man blev riktigt rädd, och var tvungen att ta sig hem, var polisanmälan i ens tankar.
Jag tror inte bara det är min generation som var ovetande - det gäller för kvinnor yngre än jag - kanske det ännu i dag är så att man drar sig för att anmäla övergrepp. "Det var väl inte så farligt".
Så även om vi förfasas över anmälningarna - så kan man se det som något bra det som sker. Inte övergreppen förstås, men anmälningarna, uppmärksamheten.
Det är slut med allt, att ”killar är ju så där” och annat trams. Nu säger tjejer och kvinnor ifrån och de väntar sig stöd och åtgärder.
Som en reaktion på Bråvallas beslut att ställa in nästa års festival kom komikern och programledaren Emma Knyckare med förslaget om en helt mansfri festival: ”Vad tror ni om att vi styr upp en asfet festival dit bara icke män är välkomna som vi kör tills ALLA män har lärt sig hur en beter sig.”
Det blir en trygg festival utan sexuella övergrepp och många stödjer initiativet. Men det kan vara diskriminering, på samma sätt som att krogarna inte fick ha lägre inträde för kvinnor, får man inte göra skillnad på grund av kön i Sverige.
Nu är jag ganska säker på att festivalen kommer att bli av ändå på något sätt. Jag tycker att det är ett bra förslag. Allt som sätter fokus på att kvinnor inte kan vara trygga i den offentliga miljön, OCH hemma är bra.
Nej, jag vill inte leva i ett enkönat samhälle, lösningen på mäns brottslighet måste de själva ta hand om.
Kvinnor är inte bättre än män – men vi är mindre kriminella.
Fler krönikor av Elisabeth Hedman:
”Nu håller jag min sons hand. Snart får jag inte det längre."
"Idag grinar vi – för alla barnen"