Vi backar bandet till 4 juni. Politikerna som styr vården i Norrbotten har sammanträde och på dagordningen finns en punkt med rubriken "Införande av specialpsykiatriska omvårdnadsteam".
Det handlar till stora delar om Piteå men förändringen ska få konsekvenser även för vuxenpsykiatrin på Sunderby sjukhus. Den politiska majoriteten i regionstyrelsen med Socialdemokraterna i spetsen klubbar beslutet. Det innebär att slutenvårdsavdelningen i Piteå, med tio platser, ska läggas ned. Och SPOT-team, som går ut på att utföra psykiatrisk vård i hemmet, ska införas på test. I de fall det finns behov av slutenvårdsplatser är patienten hänvisad till Sunderbyn.
Det fanns politiker som stöttade själva idén med SPOT, men som ändå reserverade sig mot beslutet på grund av tidsaspekten.
På vuxenpsykiatrin sjunker beslutet in och förberedelserna tar fart. Sommaren står för dörren och tiden är knapp. Tanken är att patienter från Piteå ska flyttas över till Luleå när det är dags. Personal får också frågan om de kan tänka sig att jobba i Sunderbyn.
Datumet som det jobbas mot är 1 oktober. I Piteå växer motståndet fram under våren mot att avdelningen ska läggas ned. Oron sprider sig bland vårdpersonal, och så sent som förra veckan väcktes en misstroendeförklaring från närmare 100 personer – som krävde att divisionschefen Pernilla Nordkvists skulle avgå. Så blev också fallet. Samma datum som den nya organisationen skulle vara sjösatt meddelade hon sin avgång via ett pressmeddelande. Samtidigt befinner sig vuxenpsykiatrin i Sunderbyn i stabsläge på grund av högt tryck.
Verksamhetsområdeschef Sara Markinhuhta möter upp vid entrén till vuxenpsykiatrin tillsammans med enhetschefen Göran Nilsson. Det är två dagar efter Nordkvists avgång. Stabsläget är avblåst, det finns lediga vårdplatser igen – delvis för att de under krisläget lyckades öppna upp åtta platser tillfälligt. Det nya datumet för SPOT-införandet är 10 oktober.
Hinner ni tills dess?
– Jag ser positivt på det, att vi kommer klara av det här. Vi har kontinuerliga möten och fattar beslut omgående. Men vi vet ju inte hur det kommer se ut nästa onsdag, säger Göran Nilsson, som är enhetschef för akutpsykiatrin.
– Det är svårt att styra måendet hos dem som behöver hjälp, så det är svårt att sia om hur det ser ut beläggningsmässigt. Det är viktigt att de som söker hjälp också får den, säger Sara Markinhuhta.
När ni gick på semester i somras, kände ni då att läget var lugnt?
– Jag tror vi alla ser att det har funnits utmaningar i den här processen. Tiden, och att man samtidigt har igång en verksamhet i full skala, säger Sara Markinhuhta och syftar på att SPOT skulle införas samma dag som nedläggningen av avdelningen i Piteå gjordes.
Vad är er största utmaning just nu?
– Det är rekryteringen av personal, men vi har en pågående process. Vi har kallat till intervjuer och har anställningar på gång. Jag ser positivt på det. Vi får många ansökningar, säger Göran Nilsson.
De söker just nu mellan åtta och tio skötare till avdelningarna för "en optimal bemanning".
– Bemanningen är absolut den största utmaningen, säger Sara Markinhuhta.
Även på läkarsidan finns det en problematik.
– I dagsläget har vi många distansläkare som arbetar i andra länder vilket gör att belastningen blir lite sned. Vi måste ha på plats-läkare också, vi behöver rekrytera fler, säger Sara Markinhuhta.
Göran Nilsson började som undersköterska på Sunderby sjukhus 2006, och som skötare på psykiatrin 2011. Titeln enhetschef har han haft sedan januari.
– Jag tycker det är fantastiskt roligt och givande att hjälpa personer i utsatta situationer. Personalen här vill verkligen få det bra för patienten. Jag vill att alla ska känna till det, att det är verkligen bra personal som är här, säger han med eftertryck.
Sara Markinhuhta började som sjuksköterska inom psykiatrin i början av 00-talet och vidareutbildade sig till specialistsjuksköterska. Sedan ett år tillbaka är hon verksamhetsområdeschef.
Hon beskriver året som att det varit många processer samtidigt.
– Det har också saknats individer i chefspositioner. Det har varit många rekryteringar för min del, bland annat enhetschefer. Jag vill att de ska ha förkunskap om psykiatri. Det tycker jag är viktigt för att förstå vad man arbetar med, eftersom det många gånger är människor som är stigmatiserade ute i samhället, säger hon.
Allmänheten kanske inte alltid har en förståelse för vad psykiatrisk sjukdom innebär, menar hon.
– Det pratas mycket om psykisk ohälsa, men det är ett vitt begrepp. Många av de delarna i psykisk ohälsa handlar om normalvariationer i ett mänskligt mående, vi har alla ångest någon gång i livet, vi har nedstämdhet, men det är inte specialpsykiatri. De här människorna har ett behov av många olika insatser, av både kommun och vård. Det är inte alltid lätt för dem att få rätt hjälp heller.
Kan ni erbjuda det?
– Vi försöker. Vi har mycket samverkan med primärvård som är första linjens psykiatri, säger Sara Markinhuhta.
Hur ser det ut med tillfrisknande bland era patienter?
– I akutsjukvården är det oftast att vi jobbar med att de ska få en återhämtning, alltså komma tillbaka till sina tidigare egenskaper, kapacitet och funktion. Sedan jobbar närpsykiatrin med övriga delar, säger Göran Nilsson.
De beskriver det som att spännvidden mellan patienters olika behov är stor, och att det i sin tur ställer krav på personalens kompetens.
– Att någonstans se vad som är grundproblematiken, och vilken nivå det är på, säger Sara.
Det har varit många rubriker om psykiatrin senaste månaderna, upplever ni att det är kaos?
– Nej, det gör jag inte. Men utmaningar med beläggningsgrad, säger Sara.
– Det går i cykler under året. Det är en kamp, eller utmaning, i vissa perioder att ordna platser. Så är det över hela sjukhuset, säger Göran Nilsson.
Det har funnits en oro bland personalen kring förändringarna som varit på gång, berättar de. Totalt är det flera hundra anställda som berörs och informationen måste ut till alla som påverkas.
– Många tycker SPOT är något bra. Ett bra komplement, att kunna möta människor i hemmet i stället för att bli inlagd. Alla kanske inte har en positiv upplevelse av att bli inlagd, säger Sara Markinhuhta.
Enligt dem har frågorna bland personalen varit; Hur ska det funka när Piteå stänger? Hur många patienter kommer att komma? Kommer Sunderbyn klara trycket?
– Våra egna frågetecken har framförallt handlat om bemanningsfrågan. Får vi ihop personal för att kunna öppna fler vårdplatser?, säger Sara Markinhuhta.
Sade det politiska beslutet något om när det skulle genomföras?
– Direktiven har egentligen varit så snart som möjligt för att kunna få en vettig prövoperiod som ska pågå fram till våren, för att kunna utvärdera måste det varit igång en viss tid, säger Sara Markinhuhta.
Har ni haft nog med tid?
– I en optimal värld hade vi inte haft tidspress. Det hade varit bättre med längre tid, säger Sara Markinhuhta.
– Jag håller med, säger Göran Nilsson.
Sex anställda, sjuksköterskor och skötare, från Piteå har valt att börja vid Sunderbyn. De hade hoppats på fler.
– Det är en kompetent personalgrupp men vi förstod att pendlingsavståndet skulle ställa till det, säger hon.
Hur många slutenvårdsplatser som Sunderbyn ska öppna för att kunna hantera flödet från Piteå är svårare för duon att svara på. Men klart är att de måste kunna ta höjd för fler patienter.
Och så kom nyheten att divisionschefen lämnar, hur påverkar det er?
– Jag tänker att folk måste få tycka vad man vill. Det jag hoppas är att man tar ett avvägt beslut och att man satt sig in i frågorna när man skriver under en misstroendeförklaring. Jag tänker att beslutet kring SPOT och allt det, kvarstår ju. Det är ett politiskt beslut och den processen fortgår tills det kommer annat beslut från politikerhåll. För min egen del förlorar jag min närmaste chef och jag vet inte vem som kommer, säger Sara Markinhuhta som tycker det känns tråkigt.
– Det första jag tänkte var att okej, hur ska det gå nu? Hur ska vi gå vidare? Man tänker, vem kommer? Jag hoppas verkligen att vi fortsätter med den här processen vi har påbörjat, och fullföljer den, säger Göran Nilsson.
En av de politiker som reserverade sig mot beslutet om införandet av SPOT var moderaten Linda Frohm.
– Tyvärr blev det som jag trodde, att det gick för fort. Jag vill vara tydlig med att SPOT är en bra vårdform, men det är jag är negativ till är att man samtidigt stänger slutenvårdsplatserna i Piteå. Det ska man komma ihåg, att Piteå har varit en väl fungerande enhet, säger hon.
Regionrådet Anders Öberg (S) står fast vid att beslutet var rätt.
– Därför att det var en viljeinriktning vi gör, mot att ge fler norrbottningar tillgång till psykiatrins kunskap och vård. Utifrån läget vi har inom psykiatrin, där vi har haft väldigt många inhyrda medarbetare över tid, så var det rätt beslut, säger han.
Har det, med facit i hand, gått för fort?
– Jag vet inte. Jag är ödmjuk inför hur det har varit och hur man upplever det. Vi hade väl en tro på att det fanns en förberedelse tidigare under våren. Man måste komma ihåg att förändring är alltid en utmaning, säger Anders Öberg.
Han berättar att tanken från början var att fatta ett beslut redan i januari, men att de fick signaler om att det behövdes mer tid. Därför togs beslutet i juni.
Oppositionen pekar just på det här med tidsaspekten, lyssnade ni på det?
– Klart vi lyssnade på det. Det har vi också beaktat. Det är också därför vi inte har stängt platser utan valt att flytta dem till Sunderbyn. Bilden är att vi har stängt och lagt ner platser i Piteå. Nej, de är tillfälligt pausade, så att man kan jobba med SPOT-verksamheten.
Sedan blickar regionrådet framåt.
– Vi ser att det är fler sökande till psykiatrin i Sunderbyn och om allt faller på plats kommer vi ha fler egna medarbetare där innan jul, säger han.