Nej, vi försöker inte belysa alla aspekter kring tiggeriet. Vi har medvetet valt att försöka lära känna dem som kommit till Norrbotten för att tigga och vi har träffat över hälften av de 30–40 tiggare som finns i Luleå.
Under fem veckor har vi suttit med dem utanför Coop, följt med hem till bilarna de bor i, sett sorgen och maktlösheten när bilsidorna blivit insparkade och backspeglarna förstörda.
Vi har följt med dem till kyrkan; snackat fotboll, politik och kärlek. Eller så vardagliga saker som när de laddat mobilen, lagat mat eller tagit en dusch.
Tiggarna har berättat om sina drömmar och bekymmer – som de två unga grabbarna som låtsades sova när fulla, svenska ungdomar vandaliserade deras bil.
I förra veckan fick EU-migranternas bilar i Piteå sina däck sönderskurna. Och senast igår blev ett par beskjutna medan de sov i sin bil på en parkeringsplats i Boden. Skottet gick genom vänster bakdörr, lyckligtvis utan att träffa någon.
Men vi har inte skrivit om trakasserierna i den här serien.
Inte heller om alla människor som engagerar sig för att hjälpa EU-migranterna. Som samlar in kläder, erbjuder dusch och tvättmöjligheter, eller hjälper dem i kontakten med myndigheter.
Medmänniskor i Luleå, Ett Luleå för alla och EFS-kyrkan är några av de organisationer som gör mycket för EU-migranterna och ibland går på knäna för att täcka alla de behov som finns och som kommunen inte tar ansvar för.
Och nej, vi har inte heller belyst det politiska ansvaret, utan återigen: Vi har sökt människan bakom tiggarskålen.
Några av tiggarna kommer vi att skildra mer närgånget, som Gica Dimofte. Han sitter och tigger utanför Systembolaget, och vi satt med en hel dag. Pratade om bland annat ensamhet, drömmar och musik.
De flesta av tiggarna i Luleå som vi har träffat kommer att presenteras i små porträtt.
Så att du nästa gång du går förbi en tiggare på gatan, oavsett vad du tycker om tiggeri, ser att det är en medmänniska som sitter där. Som tänker, känner och drömmer precis som du.
Läs första delen i reportaget här.
I morgon på Kuriren.nu: "Det finns ingen som vill tigga"