"Riksdagen har beslutat att Sverige ska vara en fossilfri välfärdsnation år 2045 och så länge politiken inte säger något annat, är det detta vi förhåller oss till", säger Mikael Nordlander, Vattenfall.
Debatten om Hybrit – LKAB, Vattenfall och SSAB:s forskningsprojekt som syftar till fossilfri järnsvamps- och stålproduktion – rasar vidare, nu senast med SD:s ifrågasättanden av projektet, främst utifrån energibehoven som uppstår i och med vätgastekniken.
Nu vill statliga Vattenfall, dominanten på elmarknaden med drygt 40 procent av Sveriges energikapacitet, bemöta synpunkterna från högersidan och nationalekonomer som Magnus Henrekson.
– I grunden är vi positiva till debatt när det ska ske en så stor omställning av samhället men det finns påståenden och analyser som vi inte delar. Och vi skulle aldrig ge oss in i detta om vi inte trodde på idén. Vi tror att det är möjligt att få fram elen, och förutsättningarna är bättre i norr än i andra delar av Europa, säger Mikael Nordlander.
Vattenfall vänder sig mot det, enligt Nordlander, ensidiga fokus som läggs på att Hybrit framåt 2050 kräver hela 70 terawattimmar i producerad el årligen, halva Sveriges nuvarande elförbrukning.
LKAB har själva velat nyansera bilden och påpekat att den vätgasreducerande järnsvampsproduktionen sker i etapper med behov på snarare 20 terawattimmar år 2030 och cirka 50 terawattimmar år 2040, vilket även Vattenfall vill understryka.
– Vi är främst fokuserade på de första stegen nu, för att se till att tekniken fungerar väl i industriell skala så att vi kan göra de första produktionsanläggningarna. Omställningen sker därefter under ett par-tre decennier, med ett stort antal investeringsbeslut både inom industrin och på energisidan. Och varje beslut nagelfars och tas bara om förutsättningarna finns.
Mikael Nordlander, utvecklingschef inom Vattenfall, deltog vid invigningen av Hybrits pilotanläggning för lagring av fossilfri vätgas i Svartöberget sommaren 2022.
Men inte bara Hybrit ska förses med stora mängder el i framtiden. Alla industrisatsningar i norr ökar det totala energibehovet med cirka 90 terawwattimmar på bara drygt två decennier, vilket motsvarar tio kärnreaktorer och flera tusen vindkraftverk, enligt Energiföretagen.
Energimyndigheten – liksom regeringen – har prognosticerat att den totala elproduktionen i landet måste öka till minst 280 terawattimmar redan år 2035, en fördubbling jämfört med dagens 140 terawattimmar, med hela 370 terawattimmar år 2045.
Och Mikael Nordlander tror att det är realistiskt, med hänvisning till klimatmålet år 2045 när Sverige inte längre ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser.
– Vi säger inte att det är lätt eller saknar utmaningar men hela industrin har tagit sin utgångspunkt i att vi ska klara klimatmålen. Därför blir det fel att bara fokusera på den elkonsumtion som tillkommer när den ersätter den fossilanvändning som gäller i dag.
"Hybrit har satt Sverige på kartan men vi har redan haft de högsta elpriserna någonsin i Norrbotten och jag vill inte bidra till att de blir ännu högre bara för att ett statligt bolag ska få sina intressen tillgodosedda", säger Eric Palmqvist (SD).
SD:s riksdagsledamot Eric Palmqvist varnar för att det enorma elbehovet i den gröna industrin innebär att höga elpriser cementeras i norra Sverige?
– Prognoser på priser kan jag inte kommentera men visst, det hänger ihop med energibalansen och får vi en ökad efterfrågan behöver den mötas med mer elproduktion. Men återigen, omställningen sker gradvis och sker inte eltillförseln och ökas inte kapaciteten i elnäten tillräckligt fort, då har inte industrin rätta förutsättningarna längre för att ta sina investeringsbeslut.
Så då går flera av projekten i stöpet?
– Tja. Att ta bort utsläppen är teoretiskt lätt. Det är bara att stänga masugnarna, men då försvinner också jobben. Utgångsläget i Hybrit var därför att ersätta nuvarande stålproduktion i Sverige för att hantera våra klimatmål.
Hur ska ökningen av energiproduktion ske, enligt Vattenfall?
– För det första har vi ett bra utgångsläge, med en fossilfri elmix redan i dag i Sverige. Vi har dessutom ett elöverskott och en export på ungefär 30 terrawattimmar.
Hybritprojektet har ansökt om 4,9 miljarder kronor från statliga Energimyndigheten, "det största företagsstödet i svensk historia" enligt Sverigedemokraterna. "På längre sikt kan Hybrit stå på egna ben", säger Mikael Nordlander, Vattenfall.
Exporten av el, menar Nordlander, är delvis resultatet av att det har byggts mycket landbaserad vindkraft de senaste åren, vilket har gjort den elproduktionen billigare och mer lönsam.
– Det naturliga vore att fortsätta den utvecklingen, med ännu mer landbaserad vindkraft.
Vill Vattenfall se kraftigt utbyggd, landbaserad vindkraft i Norrbotten?
– Hur mycket vindkraft som ska tas fram, och var, är upp till alla marknadens aktörer, där vi är en av flera. Det får utvecklas över tid. Men på längre sikt ser vi också stora möjligheter med den havsbaserade vindkraften, inte minst i södra Sverige. Nu fick vi exempelvis grönt ljus för Kriegers flak utanför Trelleborg, säger Nordlander.
Hur ser Vattenfall på intressekonflikterna kring vindkraften, rörande exempelvis rennäring och markägare?
– Vi är ödmjuka och vill att det framtida energisystemet ska välkomnas av alla. En sån här omställning går inte obemärkt förbi för någon, oavsett om det handlar om landbaserad eller havsbaserad vindkraft eller kärnkraft, likaså industriprojekten i sig.
– Men vad är alternativet? Om vi inte når klimatmålen, löper vi ännu större risker. Därför måste alla enas om att omställningen behövs, säger Nordlander.
Vattenfall ställer sig också positiva till en utbyggnad av kärnkraften och utvecklingen mot små modulära reaktorer, SMR.
– Kärnkraft är definitivt ett alternativ på bordet nu och vi påbörjade en förstudie om SMR vid Ringhals redan förra sommaren. Men färdiga SMR-anläggningar ligger en bit in på 2030-talet. Vi utesluter inte det men eventuella investeringsbeslut fattas längre fram.
Behövs de även i Norrbotten?
– Det vet vi inte. Vi tittar i första hand på Ringhals nu men som i alla beslut får vi se om andra platser kan vara affärsmässiga senare.
Alla nöjer sig inte med miljö- och klimatnyttan, utan motsätter sig vindkraft eller kärnkraft inpå knuten?
– Man måste ha både klimatperspektivet och det lokala perspektivet samtidigt. Men som sagt, alternativet att inte göra något finns inte.
Är ni oroade över att regeringen tar intryck av högerkritiken och farhågorna rörande Hybrit?
– Det är rimligt att det här är en stor fråga i den politiska debatten. Men vi fokuserar på vår del i omställningen, och det bästa vi kan göra är att förklara och erbjuda så bra lösningar på klimatproblemen som möjligt och ge förslag på hur det ska gå till.
– Riksdagen har beslutat att Sverige ska vara en fossilfri välfärdsnation år 2045 och så länge politiken inte säger något annat, är det detta vi förhåller oss till.
SD ifrågasätter Hybrit och kräver en stor genomlysning av den statligt finansierade industriprojektet. ""Det vi inte vill se är att staten tar på sig kostnader i mångmiljardklassen, i kombination med att man tar enorma risker. Det är inte ansvarsfullt", skrev partiledare Jimmie Åkesson i Dagens industri.
Hybrit handlar delvis om skattemedel och nu äskar ni om ytterligare 4,9 miljarder hos Energimyndigheten. Varför ska staten göra detta risktagande?
– Därför att Hybritprojektet redan har visat, om än i liten skala, att det fungerar. Sverige är först i världen med producera fossilfritt stål, och visst tar vi också en större risk, precis som leverantörerna av stålet, men samtidigt samarbetar vi – Vattenfall, LKAB och SSAB – för detta handlar om att stärka konkurrenskraften långsiktigt för bolagen. Det är också viktigt att komma ihåg att hittills har vi ägarbolag tagit cirka 70 procent av investeringarna.
De som är först är inte alltid de som vinner i längden?
– Det finns såna historiska exempel, liksom exempel på motsatsen. Men vi får så mycket kunskap nu innan de verkligt stora investeringarna ska göras, medan konkurrenterna till LKAB och SSAB löper en ännu större risk, då de inte vet lika mycket om tekniken och dessutom missar den inledande fasen av marknaden.
Kan inte det gröna stålet bli för dyrt?
– Det finns såna farhågor men den prisbilden gäller bara inledningsvis. På längre sikt är vi övertygade om att fossilfritt stål kommer vara billigare men redan nu finns en affär. Volvo och andra biltillverkare ser att de kan förädla stålet till produkter med högre värde – elbilar byggda av fossilfria material är en stor konkurrensfördel.
"Vi säger inte att det är lätt eller saknar utmaningar men hela industrin har tagit sin utgångspunkt i att vi ska klara klimatmålen", säger Mikael Nordlander, utvecklingschef för industrisamarbeten hos Vattenfall.
Men inför beslutet om ytterligare miljardtillskott kräver SD och andra högerdebattörer ändå en omfattande genomlysning av forskningsprojektet Hybrit.
– Hur man vill granska oss är upp till ägarna men även om vi är statligt ägda är vi också aktiebolag på konkurrensutsatta marknader. Det innebär begränsningar för vilken information vi kan offentliggöra, utifrån hur affärskritisk den är, säger Mikael Nordlander, utvecklingschef på Vattenfall.