"Mycket av oron är grundad på missuppfattningar, som att försörjningskravet även träffar de som är här som skyddsökande inom EU. Vi ser tvärtom i statistiken att färre än en procent av de som jobbar i omsorgen kommer från tredje land, utanför EU", säger Maria Malmer Stenergard (M)
Regeringens höjda försörjningskrav på arbetskraftsinvandringen, som började gälla från den 1 november, har skapat stor oro inom välfärdssektorn i Norrbotten.
De senaste veckorna har larmen avlöst varandra från Kiruna, Jokkmokk och Boden, där äldreboenden hotas av stängning på grund av att stora delar av personalen kan komma att utvisas i och med den nya miniminivån på 27 360 kronor, 80 procent av medianlönen.
Men migrationsministern, som besökte forskingsinstitutet Swerim i Luleå under fredagen, försvarar de skärpta lönekraven.
– Klart att jag tar oron på allvar men jag tycker samtidigt att regeringen har lagt sig på en rimlig nivå, 80 procent av medianlön, när S tidigare ville ligga på 90 procent. Med den lagstiftning vi har, och möjligheterna till undantag, är 80 procent mer rimligt.
Totalt närmare 15 000 i Sverige har en lön under 27 360 kronor och många jobbar i länets välfärd, samtidigt som ministern menar att lönekraven snarare får konsekvenser för branscher som städ, snabbmatsrestauranger och bärplockning.
Den bilden delas inte av politiska företrädare i Norrbotten, däribland regionråd Anders Öberg (S) och Norrbottens kommuners ordförande Claes Nordmark (S) som varnar för en ”katastrof” vad gäller bemanningen i äldreomsorg och vård.
– Mycket av oron är grundad på missuppfattningar, som att försörjningskravet även träffar skyddssökande inom EU. Vi ser tvärtom i statistiken att färre än en procent av de i omsorgen kommer från tredje land, utanför EU, säger Malmer Stenergard som samtidigt medger att det ännu inte finns statistik kring detta på regional eller kommunal nivå.
"Med regeringens och SD:s höjda försörjningskrav utesluts värdefulla medarbetare som hjälper välfärden att gå runt i ett läge där vi saknar människor i både offentlig och privat sektor. Så kan vi inte ha det", säger Claes Nordmark,
kommunalråd Boden och ordförande Norrbottens Kommuner.
Ministern fäster också tilltro till att arbetslösa i Sverige kan flytta norrut för att söka jobb här.
– Sverige har EU:s tredje största arbetslöshet nu, många kan rekryteras därifrån. Därför behövs en reform för att säkerställa att det lönar sig att gå från bidrag till egen försörjning, och tydligare krav på att flytta dit där jobben finns.
Så ni vill locka arbetslösa i södra Sverige att ta jobb i norr? Vilka andra morötter erbjuder ni för detta?
– Norra Sverige är en otroligt attraktiv bygd där det händer mycket. Jag är övertygad om att många vill bli en del av den utvecklingen. Jag tycker att man ska visa självförtroende och att fler ska flytta dit där jobben finns.
Apropå industriboomen kan många arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU vilja ta med sig anhöriga som kan få jobb i välfärden, vilket även det kan motverkas av de nya minimilönerna.
Men ministern tror inte att detta blir några problem.
– Det är inte samma försörjningskrav för anhöriga. De som kommer hit med arbetstillstånd och vill ta hit anhöriga, ska kunna försörja dem men det betyder inte att anhöriga måste ha de här nivåerna. Därför ser jag goda möjligheter för talanger att ta med anhöriga som kan bidra inom exempelvis välfärden.
"I Norrbotten har vi en arbetslöshet som ligger en bra bit under genomsnittet för Sverige, och därför blir det helt omvänt med de nya kraven som gör att vi tappar medarbetare", säger Anders Öberg (S).
Kan ni ändå tänka om vad gäller lönekraven?
– Som politiker ska man alltid vara beredd att ompröva sina ställningstaganden. Den proposition som vi ärvde av S är begränsad, ger få möjligheter till undantag, och därför har vi tillsatt en utredning som ska titta på lönenivåerna. Vår utgångspunkt är medianlönen men även att det ska kunna göras geografiska undantag, säger Maria Malmer Stenergard (M).