Anders Elenius, ordförande Gruvtolvan, anser inte att lönekravet är orimligt sett till inflationen och de kostnadsökningar som skett senaste tiden.
Debatten om gruvarbetarnas höga lönekrav fortsätter, inte minst på sociala medier. Gruvarbetaren August Tapojärvi sågade LO:s krav på 4,4 procent i löneökning.
Anders Elenius, ordförande för Gruvtolvan i Kiruna anser att kravet är rimligt trots att IF Metall centralt lägger sig på 4,4 procent.
– Jag har hört vad medlemmarna sagt åt mig och driver den frågan de vill att jag ska driva. Vi fick inte gehör för kravet i avtalsrådet, så nu ska vi förhandla nästa års löner fram till 1 april, och sedan får vi se vad som händer.
Vad tror du att ni landar på?
– Jag hoppas att vi landar på 4,4 procent som man krävt centralt och det är i så fall den högsta löneökningen som jag har sett ett enskilt år. Vi hade en bra lönerörelse sist när vi fick närmare fyra procent. Vi i Malmfälten plockade då ut hela procentsatsen första året vilket gjorde en hel del för våra medlemmar. Men historiskt sett är det ett högt mål, men sett till inflationen och de prishöjningarna som vi har så är det ganska lågt och jag ska göra vad jag kan för att få de 4,4 procenten i avtalsförhandlingarna.
Tomas Larsson, ordförande för Gruvfyran i Gällivare, konstaterar även han att lönekravet inte är orimligt.
Tomas Larsson, ordförande i Gruvfyran, anser att det är dags att spetsa till lönerna. "Vi behöver bra med arbetskraft", säger han.
– Även om ingen tror att man ska hamna på 20 procent, får man ska inte heller vara blyg för att ställa krav. När vi på gruvsidan sätter oss lokalt med arbetsgivaren vill vi få fram att vi behöver se över lönebiten och att det är dags att spetsa till lönerna litegrann eftersom vi behöver bra med arbetskraft, vi växer och många har lämnat bolaget senaste tiden.
Har ni tidigare kunnat förhandla till er mer än vad centrala avtalet ger?
– Nej, på den lokala delen har det varit svårt att få till något på lönepotten. Då har vi istället kunnat diskutera andra saker som tillägg eller engångsutbetalningar. Det är ju inte förbjudet att göra lokala överenskommelser för det vi sätter centralt är bara ett golv och varje bransch ska kunna ta sig upp från golvet beroende på hur branschen går och hur mycket man efterfrågar arbetskraft, säger Tomas Larsson.
LKAB:s gruva i Kiruna.
Enligt både Anders Elenius och Tomas Larsson är gruvarbetare överlag ganska jämnt lönesatta. Skillnaderna i lön ligger främst i om man arbetar dagtid eller skift och har extra tillägg för det.
– Det blir inte så stora skillnader i våra lönesprång. Det är möjligen om man går från att jobba dagtid till skiftgång och får en specialtjänst som man får några tusenlappar extra. Jag skulle tippa på att våra medlemmar ligger på mellan 28 000 och 34 000 i grundlön beroende på var man arbetar. Den som jobbar femskift har inklusive tillägg mellan 43 000 och 45 000 kronor i månaden beroende på yrkesroll. När man arbetat i 15 år så får ytterligare ett tillägg på 1 250 kronor i månaden, säger Anders Elenius.
LKAB:s gruva i Malmberget.
Situationen är liknande i Gällivare.
– Våra grundlöner ligger på mellan 31 000 och 35 000 kronor. Vi har också många skiftarbetare som får extra tillägg på cirka 5 000 kronor för ob och de tilläggen som hör till det. Lite grovt tjänar en skiftarbetare 40 000 kronor i månaden, medan den som jobbar dagtid enbart får grundlönen, säger Tomas Larsson.
Enligt statistik från SCB ligger medellönen för en gruvarbetare på 48 900 kronor?
– Ja, men det är för att den innefattar hela Sverige, det vill säga även resande gruvarbetare som exempelvis arbetar med att dra fram nya tunnelbanor i Stockholm. Deras löner ligger en bit över våra, säger Tomas Larsson.