Avdelning 63, där hematologin och den palliativa vårdavdelningen finns, har haft bemannings- och vårdplatsproblem under lång tid. Därför har det inhyrningsstopp för sjuksköterskor som infördes den 1 oktober fått långtgående konsekvenser för verksamheten.
I förra veckan skickade flera av de anställda vid hematologin ett brev till flera högt uppsatta politiker och tjänstemän inom Region Norrbotten. Där uttrycker de sin oro över det faktum att personalstyrkan bara räcker för att bemanna ett enda vårdlag och att det därför endast finns tre vårdplatser för blodsjuka patienter öppna. Tidigare har det funnits tio platser.
"Sköterskorna är ensamma på många skift vilket gör verksamheten enormt skör och inte uppfyller kravet på medicinsk säkerhet", står det i brevet.
Personalen är orolig för att bemanningssvårigheterna och vårdplatsbristen äventyrar hela den hematologiska vården i Norrbotten. I brevet pekar de på att blodsjuka är infektionskänsliga och behöver tillgång till en vårdavdelning, utöver den cytostatikamottagning många besöker på dagtid.
Styrelsen i Blodcancerföreningen i Norrbotten har fått information om situationen. Enligt sekreteraren och sjuksköterskan Carola Nyström-Modig, som tidigare varit enhetschef på hematologin, finns en utredd oro bland föreningens medlemmar.
– Inte bra att det är så få vårdplatser. Det tycker vi alla är tragiskt. Klart att medlemmarna är väldigt oroliga, säger Nyström-Modig.
Bemanningen på avdelning 63 har varit ett problem sedan i början av 2017, när den palliativa vårdavdelningen flyttade in hos hematologin. Fusionen orsakade missnöje och följdes av att flera sjuksköterskor sade upp sig. Förra sommaren var avdelningen helt stängd i flera veckor.
Läs mer: Sköterskor lämnar 63:an
Läs mer: Krisande avdelning stängs
Läs mer: Halva krisavdelningen fortfarande stängd
Enligt Kristina Myhr-Eriksson, närsjukvårdschef i Luleå–Boden, har situationen förbättrats sedan dess. Men eftersom det fortfarande finns luckor i bemanningen blev hyrstoppet för grundutbildade sjuksköterskor ett hårt slag.
– Tråkigt att de åtgärder som är gjorda inte kommit riktigt så långt att man kunde klara sig helt utan inhyrda när hyrstoppet inträdde, säger Myhr-Eriksson.
Sedan 1 november är det stopp att hyra in även specialistsjuksköterskor, men för det har avdelning 63 fått dispens. Läget är ändå ansträngt.
– Vi kan inte ta hand om lika många som vi brukar kunna. En del patienter kan behöva bli kvar i Umeå längre än förut.
Regionledningen har varnat för att hyrstoppet kommer att få konsekvenser på kort sikt, men slår inte det här väl hårt?– Grundproblemet är att vi har för lite egen personal. Vi måste jobba långsiktigt för att se till att vi får bra bemanning. Nu jobbar vi för att säkra upp att nya sjuksköterskor får en bra introduktion och känner stöd när de är nya och oerfarna.
Var det rätt beslut att införa hyrstoppet?– Jag står helt bakom det, sedan hade jag så klart önskat att vi hade kommit längre i rekryteringen innan hyrstoppet infördes. Men jag tror det skulle vara väldigt olyckligt att backa från hyrstoppet i dag.
I brevet skriver medarbetarna att de oroas av nedmonteringen av en verksamhet som tidigare haft mycket goda kvalitetsresultat. De skriver också att det skulle få "katastrofala konsekvenser" om avdelningen måste stängas helt. Men det är inte aktuellt, enligt Myhr-Eriksson.
– Viktigt att ha verksamhet, även om den är väldigt liten. Det möjliggör att vi producerar nya medarbetare och då finns chansen att gradvis öka antalet platser.
Är de tre platserna patientsäkra?– För de patienter som ligger på avdelningen är det patientsäkert och vi arbetar med att säkerställa att det finns tillgång till rätt kompetens. Vi har en jättebesvärlig vårdplatssituation på Sunderby sjukhus och det innebär generellt sett patientsäkerhetsrisker, som risk för långa väntetider på akutmottagningen eller att vården inte alltid kan ges på rätt avdelning.