"Teater är en kunskap som du kan använda i många sammanhang", säger Annika Sannerström, teaterlärare med 30 år i yrket. Från vänster: Helmi Burman, Wilma Warg och Kenenisa Jamal.
"Åh, det skulle bli så fint. Vi provar till musiken, och så lägger ni rosen!".
Uppmaningen kommer från läraren Annika Sannerström till teatereleverna på scenen. De har repetitioner hela dagen, inför en premiär.
Hon har 30 år som teaterlärare bakom sig, och ser teater nästan som en lagsport där man inte bara kan köra sitt eget race.
– Vad skulle vi göra utan kultur? Man utvecklas som människa, man får en styrka i livet, säger Annika Sannerström.
Teaterlinjen är en av fyra inriktningar på estetiska programmet och har totalt 13 elever i ettan och tvåan. Årskurs tre har inga elever då det var nollintag det året.
Rektor Maria Skoog säger att de framåt vill undvika nollintag.
– Det har varit svajigt under en längre tid. Nu tar vi in elever varje år och hittar samläsningsmöjligheter, även i dansinriktningen, för att man ska känna att det går att söka varje år.
Budskapet från Luleå kommun är tydligt. I en intervju sade skolchefen Eva Lindbäck att de är "väldigt rädda om" det estetiska programmet.
– Vi vill hålla liv i alla fyra inriktningar, sade hon.
Har drömmar om att jobba som skådespelare i framtiden. Just nu pågår repetitioner inför teaterpremiär i veckan. "Man får arbeta med teater på en högre nivå", säger eleven Helmi Burman (t h) om utbildningen.
På scenen växer en historia fram, repliker tas om och det slipas på detaljer. För Helmi Burman, 18, har teater varit en del av hennes liv länge.
– Jag har vuxit upp med det. Jag har gått i teatergrupper sedan jag var liten, det har alltid varit en kul grej, säger hon.
Ser ni en framtid inom teatern?
– Ja, det hade varit kul. Men det är mycket konkurrens inom den branschen, säger Helmi Burman.
För Wilma Warg är skådespelaryrket en dröm.
– Jag vill utvecklas inom teater. Jag vill bli skådis i framtiden. Utbildningen är bra och varierande, vi gör inte samma sak hela tiden. Det är kul att vara med likasinnade. Här vill många bli skådisar och det är ingen som tycker att man är barnslig om man gör teater. Alla tar det på allvar, säger hon.
För Kenenisa Jamal, 18, har teaterlektionerna inneburit att han känner en annan trygghet att stå på scenen.
– Jag valde estetiska programmet för att jag ville bli skådespelare, och jag ville lära mig att stå på scenen, säger han.
De är eniga i hur det känns att stå på scenen:
– Det är den bästa känslan, säger Wilma.
– Ja, endorfiner!, säger Helmi.
– Ja, det är jätteroligt, säger Kenenisa.
Så, varför söker sig så få till deras utbildning? En faktor som tas upp är att dans och teater inte finns som skolämnen i grundskolan, såsom bild och musik gör.
– Jag envisas med att säga att ungdomar ska få förutsättningarna att jobba med det i grundskolan, det är då intresset föds, säger Annika Sannerström.
En annan är fördomar.
– Det finns fördomar att estet är flummigt och inte högskoleförberedande, säger Wilma Warg.
– Det är ett studieförberedande program. Vi har elever som blivit poliser och jurister efter att de har gått här, säger Maria Skoog.
– De har faktiskt också kommit in på scenskolan. Det är inte omöjligt, säger Annika Sannerström
Hur ser jobbchanserna ut?
– Det har gått upp och ned. Under pandemin var det dåligt. Men vi ser nu att intresset för kultur ökar. Jag ser en framtidstro och Luleå är en kulturstad, säger Maria Skoog.
– Jag tror inte man bara ska tänka på vad som ger jobb just nu. Ungdomar som går här har hela livet framför sig, man kan ändra sig och gå nya vägar, säger Annika Sannerström.