Emma Engelmark (S), ordförande för barn- och utbildningsnämnden, tillbakavisar kritiken om att skolan i Luleå tvingas spara, trots vikariebrist och svagt elevstöd. "Väldigt enkelt av oppositionen att säga att vi inte ska effektivisera mer", säger hon.
Vid Arbetsmiljöverkets tillsyn under 2020-2021 uppdagades stora problem inom grundskolan i Luleå, med skriande vikariebrist och otillräckligt stöd till elever med särskilda behov.
Emma Engelmark (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, har ännu inte tagit del av rapporten i sin helhet.
– Men det är jättebra att vi blir granskade. Vi behöver också en djupare analys från förvaltningen kring rapporten, som vi får ta i nämnden senare.
Samtidigt är hon medveten om vikariebristen som plågat skolan långt innan pandemin, som innebär att kommunen nu köper in en privat vikariepool.
– Vårt eget vikariesystem har inte fungerat och därför har jag en hög förväntan på den externa upphandlingen.
Under Engelmarks egna skolbesök påtalas just vikariebristen återkommande.
– Oerhört betungande och ett stort arbetsmiljöproblem. Personalen påverkas mycket när det inte finns vikarier eller är olika personer som kommer in under en vecka.
– Även elevråden har lyft detta, reagerar över att många vuxna inte ens kan namnen på eleverna, säger Engelmark.
Borde ni ha agerat tidigare med den externa vikariepoolen?
– Nej, först måste man se vad som är möjligt att förbättra i de egna rutinerna. Vi kan inte heller agera innan vi får signalerna från förvaltningen.
En skola begärde vikarier vid 51 tillfällen men fick bara gehör nio gånger?
– Ett kvitto på att det inte fungerar men vad det beror på, kan jag inte svara på i dag. Kanske matchningen mot skolorna inte har fungerat. Men om vikarierna har ringts ut med för kort varsel eller om det inte finns vikarier att tillgå, vet jag inte i dag.
"Om inte jag som lärare får rätta resurserna för att genomföra arbetet på ett tillfredställande sätt, utan går hem med ont i magen, gör den ökade stressen att jag söker mig till en annan arbetsgivare", säger Carola Lidén (C), själv fritidspedagog i Luleå.
Enligt oppositionspolitiker Carola Lidén ©, själv fritidspedagog, har flera av hennes lärarkollegor slutat i Luleå och i stället börjat jobbpendla till närkommuner, på grund av dåliga arbetsvillkor.
Emma Engelmark:
– Det finns en rörlighet inom hela arbetsmarknadsregionen, jag kan inte svara på hur utbredd den är. Men självklart måste vi alltid arbeta för att förbättra arbetsvillkoren.
I Lärarförbundets lönerankning rasar dessutom Luleå till bottenskiktet med placering 260 av landets 290 kommuner men bun-ordföranden ifrågasätter detta.
– I rankningen fanns det inte med att vi gav ett tillskott på en procent i fjol och som jag förstår det matchar vi bra med övriga kommuner i Norrbotten.
Luleå tappar i den övergripande rankningen Bästa skolkommun också, från plats 27 till 97. Hur vill du kommentera det?
– Naturligtvis inte roligt. Men det är även viktigt att titta på elevresultaten, säger Engelmark samtidigt som Luleå tappade även vad gäller exempelvis Meritvärde för niondeklassare, med plats 197 av 290 (tidigare plats 124).
– Vi måste alltid jobba med elevresultaten, både meritvärden och genomströmningen i gymnasiet.
"Vi har kommit till en gräns nu när inte heller jag vill se ytterligare effektiviseringar", säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Emma Engelmark.
Mot bakgrund av bristerna i skolan är både oppositionen och Lärarnas Riksförbund kritiska till att S + M beslutade om fortsatta effektiviseringar motsvarande sju miljoner kronor inför 2022.
Engelmark menar att detta inte har inneburit att grundbemanningarna har minskat.
– Vi har gjort dem för att få ut mer av varje skattekrona utan negativ konsekvens på den pedagogiska kvaliteten. Dessutom beslutade vi i höstas om ett tillskott på tio miljoner för att köpa in mer läroböcker, pedagogiskt material, sportutrustning med mera.
Skolförvaltningen har de senaste åren effektiviserat administration, faktureringssystem, ledningsstöd med mera, även minskat kostnader för lokaler.
Samtidigt säger Emma Engelmark att smärtgränsen börjar vara nådd.
– Vi har kommit till en gräns nu när inte heller jag vill se ytterligare effektiviseringar.
Vad kan du säga inför höstens budget?
– Vi vet inte vad som händer under året, med statsbidrag, skatteunderlag och annat, men samtidigt måste vi alltid göra ”mesta möjliga” för varje krona, det gäller alla verksamheter i offentlig och privat sektor. Väldigt enkelt av oppositionen att säga att vi inte ska effektivisera mer. Effektivisering innebär inte automatiskt en försämring av verksamheten.
""I höstas låg vikarietillsättningen inom grundskolan i Luleå under 50 procent. Inte acceptabelt", säger Ingela Hörnell, Lärarnas Riksförbund.
Men där hänvisar Emma Engelmark, precis som skolchef Maarit Enbuske, till att det är upp till rektorerna.
– Jag har full tilltro till att de organiserar på bästa sätt. Rektorerna har den kompetensen, inte jag. Vi har fantastiska rektorer som stöttar lärarna. Men generellt har vi inte större klasser eller barngrupper i dag.
Vissa skolor tar in extraresurser för barn med särskilda behov, andra gör det inte. Är inte det godtyckligt och orättvist?
– Det är reglerat i skollagen att rektorerna har ansvaret för ekonomi och organisering, de har erfarenhet och kompetens för detta. Vi ska inte gå in och peta i det. Men alla barn som har rätt till extra stöd, ska få det.
Vid Arbetsmiljöverkets tillsyn uppdagades stora brister inom grundskolan i Luleå, bland annat gällande otillräckligt stöd till elever med särskilda behov.
Samtidigt framgår det i Arbetsmiljöverkets rapport att arbetsmiljön i klassrummen är närmast ohållbar med högljudda elever och återkommande konflikter, pedagoger som avbryts och elever som blir störda och utsätts för psykisk belastning.
– Vi får titta närmare på det. Jag vill inte föregå vad förvaltningen tar fram för analyser. Jag behöver en helhetsbild, då detta bara är nedslag i enstaka skolor.
Men kan inte klasstorlekarna ha betydelse?
– Det har jag svårt att bedöma. För mig handlar det mer om lärarens kompetens.
Hon har varit och praktiserat på ett tiotal skolor det gångna året men det ska noteras att Emma Engelmark (S) främst har hälsat på i förskolor, fritids och skolkök.
– Jag hinner tyvärr inte vara överallt. Vi har andra kontaktpolitiker i nämnden som riktar sig mot övriga grundskolan.
Skolchefen Maarit Enbuske, precis som Emma Engelmark (S), menar att klassernas storlek är rektorernas ansvar. "Vi kan inte gå in och peta i det", säger Emma Engelmark.
Hon tycker generellt att kritiken inte stämmer överens med de intryck som Emma Engelmark har fått vid sina skolbesök.
– Vi har fantastiska lärare, en närvarande personal, och jag kan inte se att det är så ”rörigt” eller problematiskt som det beskrivs. Samtidigt är det inte bra där det förekommer, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande.