Louice Stridsman minns Susanne Fahlessons insändare som var publicerad i Kuriren början av augusti direkt den kommer på tal.
Hur gick dina tankar?
– Jag tänkte att vi behöver behålla vår personal och attrahera duktiga och kompetenta krafter till skolan och att vi så klart inte vill förlora hennes kompetens eftersom hon är en av de människor hos oss som gör skillnad varje dag.
Känner du igen dig i den bild hon ger av skolan?
– Jag upplever också, som hon beskriver, att det är många förändringar, många revideringar och uppdrag vi får i hög takt.
Skolan är komplex, konstaterar hon.
– Man brukar prata om den dubbla styrningen, eftersom vi både har en statligt politisk styrning samtidigt som vi har en kommunal politisk styrning. Alla vi som arbetar inom skolan har i uppdrag att genomföra den sammantagna skolpolitiken och behöver vara ödmjuka inför fattade beslut.
Ändå håller hon med om att det kan bli för mycket förändringar.
– Det som den svenska skolan behöver är ett långsiktigt politiskt mandat som ger arbetsro och stabilitet. Kan man få en nationell politisk överenskommelse, utifrån forskning och beprövad erfarenhet, så tror jag att det skulle ge mer förutsägbarhet långsiktigt.
Det här är viktigt, menar hon, för att lärarna ska kunna fokusera på undervisningen.
Den turbulenta situationen i klassrummen som hon beskriver, hur pedagogerna får ägna dagarna åt att släcka bränder, känner du igen den också?
– Vi har ett bra samarbete med polisen och socialförvaltningen i sådana frågor och behöver också ha en bra dialog med föräldrarna. Sedan har vi ändå emellanåt händelser på skolor som inte på något sätt är önskvärda, men det är sådant vi jobbar med kontinuerligt.
Upplever du att det har eskalerat de sista tio, tjugo åren?
– Ja, i ett längre perspektiv har samhällsklimatet förändrats och skolan är en del av samhället, så det avspeglar sig där.
Vad vill ni inom Luleå kommun göra för att lärarna ska få en drägligare arbetsmiljö?
– Vi tittar hela tiden på våra interna processer, hur kan vi minska det administrativa trycket i det som vi själva kan påverka och jobba mer tillitsbaserat. En sak vi har gjort är att gå över till en modell där alla skolor i kommunen följer det nationella kvalitetssystemet, som varje rektor själv får bryta ner och skruva i efter egna behov, i stället för att kommunen sätter upp egna mål.
– Vi har också ett uppdrag att öka antalet lärare inom grundskolan från 2025.
Är det för många nationella prov i skolan?
– Ja, det är många nationella prov och lärarna har en stor arbetsbörda med dem. Nu är vi inne i en övergång till digitala nationella prov med syftet att göra det enklare för skolorna både att administrera och hantera proven. Det kommer att bli en automatisk inrapportering av provresultat och mer kortfrågor och flervalsfrågor med automatisk rättning, så det är något vi välkomnar.
Om en lärare i Luleå kommun kan känna så här, hur tror du att barnen mår och har det i skolan?
– Jag tänker att det har jättestor betydelse att lärare känner att de har bra förutsättningar och god arbetsro så att alla kan blomma och vara sina bästa jag, både lärare och elever. Vi följer upp läget i skolan i enkäter och kopplar in elevhälsan om vi får siffror som avviker och även rektorn har i uppdrag att följa upp hur personalen har det.
– Vi har en riktigt fin skola i Luleå med bra resultat och en jättekompetent lärarkår, men allt kan bli bättre.