"”De tre förslagen kompletterar varandra och utredningen föreslår att de genomförs som ett paket. Utredningen erfar att marknadens aktörer i det här läget vittnar om att såväl hängslen som livrem behövs för att få i gång ett tillräckligt bostadsbyggande", säger regeringens utredare Peter Larsson.
Mitt i industriboomen har byggbranschen i Luleå – liksom i landet i stort – hamnat i dödläge, på grund av skenande materialkostnader, höga räntor och svårigheter att få loss banklån till investeringar. Exempelvis har alla projekt i Kronandalen stannat av helt.
– Inga nya byggprojekt sattes igång överhuvudtaget förra och förrförra året, utöver Lulebos, säger kommunalråd Carina Sammeli (S).
Därför är hon positiv till att regeringens utredare Peter Larsson redan i förtid överlämnade tre förslag om statliga insatser för ett ökat bostadsbyggande i norr, när planen egentligen var att utredningen skulle överlämnas 15 juni.
Förslagen är i korthet följande:
- Statliga Norrlandsfonden ska finansiera bostadsbyggandet i norr
Tanken är att Norrlandsfonden, grundat 1961 med startkapital från LKAB och staten, får ett kapitaltillskott på fyra miljarder kronor som i form av lån eller skuldebrev främjar bygg- och bostadsbranschen häruppe. - Inför en ny statlig kreditgaranti
Den nuvarande kreditgarantin fungerar inte för kommuner med historiskt svag bostadsmarknad, där efterfrågan på bostäder nu ökar radikalt. - Inför en statlig hyresförlustgaranti.
Staten ska kunna ersätta bostadsföretag för hyresförluster och -bortfall under avgränsade tidsperioder.
– Jag gillar förslaget om Norrlandsfonden mest. De är redan proffs på att finansiera i norr och det här förslaget skulle ge snabbast möjligheter att få fart på byggandet och skapa möjliga investeringsmedel i Luleå, säger Sammeli (S).
"För att unga ska kunna bo kvar behövs fler ettor till rimliga priser, vilket i dag är svårt att åstadkomma vid nybyggnationer. Sen måste vi få igång mer villaproduktion också", säger Carina Sammeli (S), kommunalråd i Luleå.
Näst viktigast menar hon är den statliga kreditgarantin medan däremot hyresgarantin inte berör Luleås fastighets- och bostadsbransch lika mycket som mer sårbara, mindre kommuner.
– Däremot är många oroliga över finansieringen och riskerna kopplade till att det går för sakta, vilket gör att de kan stå utan hyresintäkter i flera månader. Vi i har märkt det även bland aktörer i Luleå. De vet inte hur villkoren för lån ser ut, om man får tillgång till kapital när det behöver byggas – vilket är nu, säger Sammeli.
Men kommunalrådet vill även se andra förslag som påskyndar byggandet, utöver problemen med finansieringen, och hon menar att regelverken måste ses över, då Sammeli beskriver hela byggprocessen som alltför "sekventiell" och ineffektiv i dag.
– Först kommer en markförfrågan, sen en detaljplan, mark- och vattenanalyser och mycket annat. Först därefter kan Länsstyrelsen komma med synpunkter, med överklagningar på det, innan byggloven äntligen kan klubbas. Men så kan vattendomar och annat fördröja det ytterligare.
Bostadsbyggandet i Kronandalen har stannat av helt på grund av omvärldsfaktorer som höga räntor och skenande materialkostnader.
I stället behövs fler parallella processer för att korta ledtiderna, menar hon.
– Sen behöver många byggregler ”töjas”, som kanske var rimliga i, säg, Skåne på 60-talet men inte i förhållande till dagens byggteknik i norr. Därför kanske det behövs pilotprojekt i byggbranschen också, som ligger utanför lagstiftningen ibland.
Vad förväntar du dig av regeringen och infrastruktur- och bostadsminister Andreas Karlsson (KD)?
– Att de snabbt hanterar Peter Larssons rapport och återkommer. Ska byggandet komma igång i år måste ny lagstiftning på rull innan sommaren, säger Sammeli apropå att två av förslagen också måste godkännas av EU-kommissionen.
Vilken typ av bostäder är viktigast för Luleås tillväxt nu?
– Alla. För att unga ska kunna bo kvar behövs fler ettor till rimliga priser, vilket i dag är svårt att åstadkomma vid nybyggnationer. Sen måste vi få igång mer villaproduktion också.
"De största utmaningarna för kommunerna Boden, Gällivare, Kiruna, Luleå och Skellefteå är att på kort tid planera och bygga en stor mängd bostäder och goda livsmiljöer. Läget förvärras av den tuffa ekonomiska situationen som får stor påverkan på bostadsbyggandet", säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
Många söderifrån som kan tänkas jobba i industriboomen flyttar, menar Sammeli, just från villatomter och vill ha den boendeformen även i Luleå, men inte nödvändigtvis centralt, då de redan är vana att pendla.
– Alltfler skaffar hus längre från centrala Luleå. Därför tittar vi på Börtnäsheden och andra områden, där det finns mark att köpa. I Råneå älvdal har vi ett annat projekt på gång kring ödehusen, där vi vill hitta ägarna och få dem att lägga ut husen till försäljning.
Samtidigt väntas flera tusen gästarbetare till Luleå i kommande års byggfaser när nya industrier på Svartön och Hertsöfältet ska anläggas – och det finns negativa följder med det, enligt Sammeli.
– Risken är att uthyrda entreprenörsbostäder tränger ut den ordinarie bostadsmarknaden. När vi inte uppför särskilda entreprenörsbostäder, hyr bemanningsbolagen vanliga villor i stället.