En smygfotad bild på en flicka utan bh i ett omklädningsrum, en film på en pågående misshandel eller en skolkamrat som får en spottloska i ansiktet. Spridningen av negativa filmer och bilder i sociala medier skapar stor oro bland barn och unga i Luleås skolor.
Förra helgen kom det till polisen kännedom att antalet Exposekonton som används som forum på bland annat Snapchat för att sprida materialet formligen exploderat.
– Vi har inte sett att det har fortsatt att explodera men det är för tidigt att säga hur läget är nu. Det har påverkat jättemånga barn och unga i flera olika led med dåligt mående och uppjagad dålig stämning, säger Sara Mattila, gruppchef för områdespoliser och kommunpoliser.
Polisen känner till att konton har lagts ner, informationsspridningen som genomförts verkar ha gett någon slags effekt, resonerar Mattila.
– Vissa personer som sägs ligga bakom vissa konton har inte velat gå till skolan och liknande. En del som blivit utsatta har heller inte velat gå till skolan.
Jennie Blixt, jourhavande förundersökningsledare, granskar materialet när det inkommer till polisen. Hon utbildar även blåljuspersonal i psykisk hälsa och ohälsa.
– Den psykiska hälsan är livsviktig att prioritera så att var och en mår bra i sin vardag. Att man fotar och filmar personer olovligen och dessutom sprider dessa bilder och filmer vidare är allvarligt, det är kränkande och även brottsligt. Beteendet med dessa handlingar skapar en stor otrygghet för alla som blir utsatta, och det är särskilt allvarligt när det handlar om barn och ungdomar, säger Jennie Blixt.
Ansvaret för att förebygga och få beteendet att upphöra anser hon i första hand ligger hos alla vuxna och det behövs tydlighet, kunskap och en ökad medvetenhet. Det är de vuxna som måste tala om för barn och unga vad de inte får göra med mobiltelefonen och förklara varför.
– Framförallt så att inte barnen hamna i situationer där de blir misstänkta för brott och kanske får straffpåföljder på sig för att inte vuxna varit tydliga nog med vad som faktiskt gäller. Vi vuxna måste ta vårt ansvar och vara en vägledande funktion. Vi skapar livssituationer som kan vara rent farliga för barnen i deras okunskap, säger hon.
Den som filmar och/eller sprider misshandel, nakenbilder och kränkande rykten i sociala medier gör sig skyldig till brottsliga handlingar, att sprida nakenbilder är särskilt allvarligt, påpekar hon.
– Om det här skulle hända på din och min arbetsplats skulle det få helt andra påföljder, då skulle man inte säga att det är ett fenomen.
Det kan också vara ett brott att filma en pågående brottslig handling utan att ingripa. Gäller det misshandel till exempel kan personen i fråga bli skyldig till medhjälp.
– Det rimliga borde vara att om en kompis i skolan blir utsatt för något så meddelar elever sin skolpersonal som förhindrar den kränkande och brottsliga handlingen. Det är också mycket viktigt att ge barn och ungdomar stöd i att våga berätta för en vuxen person vad som har hänt så att det anmäls till polisen så att vi kan utreda dem vidare.
Jennie Blixt säger också att en del av dessa brott inte är specifika för barn och ungdomar utan begås även bland vuxna människor.
– Skillnaden är att vi vuxna har ansvar för våra barn och skapar barnens tillvaro, vi ska hjälpa barnen till en fin och trygg vardag och en morgondag och framtid att se fram emot.