Björkskataskolan övervakas numera av närmare 30 kameror som finns uppsatta runtom i skolan. (Arkivbild)
Under 2023 har hittills närmare 150 skolor ansökt om övervakningskameror hos Integritetsskyddsmyndigheten (Imy), en tydlig ökning jämfört med förra året då det inkom ett 80-tal ansökningar totalt. Endast en av årets ansökningar avser en skola i Norrbotten, i Piteå kommun.
Björkskataskolan i Luleå har i flera års tid haft problem med skadegörelse av olika slag, inte minst bränder. I december 2022 fattade barn- och utbildningsnämnden beslut om att införa kameraövervakning på skolan. I våras installerades närmare 30 övervakningskameror, bland annat i korridorerna och studiehallar – något som givit god effekt.
Ulf Franzén, vaktmästare, upplever att det har blivit betydligt lugnare på skolan efter det att kamerorna installerades.
– Det är stor skillnad och händer det något så får vi tag på individen direkt. Lite bus får man räkna med men den grova vandaliseringen, som att sparka in dörrar, har försvunnit helt, säger han.
Kamerorna ser inte mycket ut för världen där de sitter på utvalda ställen runt om i skolan – men de gör sitt jobb effektivt.
Ulf Franzén vaktmästare på Björkskataskolan, konstaterar att kamerorna har gett önskad effekt.
– De är små men det blir väldigt bra bilder, säger Ulf Franzén.
Han poängterar att det inte bara handlar om att stävja vandalisering utan menar att det nu även är lättare att upptäcka mobbning och kränkningar.
– Alla vill ha en trygg arbetsplats och det här är barnens arbetsplats, säger han.
Christoffer Johansson, 13 år (snart 14), går i åttan på Björkskataskolan och har inga problem med att vara kameraövervakad i skolans korridorer.
– Det känns faktiskt bra. Det känns säkert här i skolan. Så länge det inte är övervakning på toaletten så är det lugnt, säger han.
Christoffer Johansson går i åttan på Björkskataskolan i Luleå och ser bara fördelar med kameraövervakningen.
Elisabeth Landström är rektor på Björkskataskolan, även hon upplever att både elever, vårdnadshavare och personal tycker att kamerorna är övervägande bra.
– Det var just när vi skulle sätta upp dem, framförallt elever upplevde att de blev kontrollerade. Men nu tror jag ingen tänker på det. Vi har inte hört än med de nya sjuorna hur de upplever det. Men föräldrar har också varit övervägande positiva till det här.
Hon fortsätter:
– Det är lagstadgat var man kan ha dem. Där har vi arbetat med Integritetsskyddsmyndigheten, så det är väldigt ordnat kring det och inte uppsatt hur som helst. Det är jätteviktigt att det blir rätt, säger Landström.
"Vi märkte direkt att det blev lugnare när det gäller både nedskräpning och incidenter", säger Björskataskolans rektor Elisabeth Landström gällande kameraövervakningen på skolan.
I april tidigare i år skedde även
en incident på Stadsöskolan i Luleå. Fyra okända individer, som visade sig vara två yngre tjejer och två män i 20-årsåldern, vistades i skolans högstadiedel.
När högstadiets rektor Per Lindberg försökte avvisa dem från platsen attackerades han fysiskt. Händelsen ledde till att allt fler dörrar låstes samt att väktare fanns på plats under några veckor.
Alla dörrar in till högstadiet är fortfarande låsta, förutom den till huvudentrén. Besökare måste även anmäla sig i receptionen och bära en besöksbricka under sin vistelse i skolan.
– Det känns som en trygg åtgärd. Personalen har tyckt att det har varit bra och också eleverna. För de vet att är det någon, oavsett om det är en vikarie eller vem det kan tänkas vara, så ska det finnas en besöksbricka på dem.
"Det är bara förebyggande och inte för att det har inträffat fler saker", säger Per Lindberg om de åtgärder som vidtagits efter en incident som skedde på skolan i våras.
Efter den allvarliga incidenten har det varit lugnt på skolan och det finns inga planer på att ansöka om kameraövervakning inne på skolan, berättar Per Lindberg.
Däremot har skolan sedan en lång tid tillbaka haft en kamera utomhus vid huvudentrén, samt en mot innergården som installerades tidigt i våras på grund att ungdomar har vistats där.
– Det var inte kopplat till den där händelsen, utan för att jag ville få ordning och reda inne på innergården. Vi har aldrig haft någon tanke eller diskussion över kameror invändigt, säger Per Lindberg.
En anledning till det ökade antalet ansökningar till Integritetsskyddsmyndigheten är att skolfastighetsföretaget i Stockholm (Sisab), ska byta ut sitt gamla system med värmekameror för att få bättre övervakning på runt 60 skolor.
– Om man jämför med hur många vi fick in under 2022, så är det en klar ökning, säger Sebastian Caicedo Gordh, jurist på Integritetsskyddsmyndigheten.
Kamerorna som sitter utspridda över hala skolan är inte stora men de gör sitt jobb.
Vad är den vanligaste anledningen till ansökningarna?
– Det vanliga är att man vill bekämpa brott. Förebygga, förhindra, upptäcka och utreda brott. Den vanligaste typen av bevakning som vi prövar är utomhusbevakning. Där brukar det handla rätt mycket om skadegörelse generellt sett, framförallt krossade glasrutor, klotter eller annan typ av åverkan.
Sebastian Caicedo Gordh tillägger att mycket av kameraövervakningen som sker inomhus på skolor inte behöver något tillstånd från Imy, men däremot måste samma regler efterföljas.
– Man måste fortfarande följa regleringen som finns i dataskyddsförordningen, GDPR, och visa delar av kamerabevakningslagen, säger han.
Eleverna på Björskataskolan i Luleå övervakas med hjälp av närmare 30 kameror.