Björkskataskolan har de senaste året haft problem med skadegörelse av olika slag. Det kan handla om mindre förseelser som exempelvis klotter eller förstörda innertaksskivor men också av betydligt allvarligare sort.
– Det har varit en del bränder. Någon har tänt eld på papperskorgar, säger Elvira Ek som tillsammans med klasskamraten Nova Gustafsson sitter i en av de delar som brandhärjats de senaste åren.
I år har det varit flera bränder i just papperskorgar inne på skolan men 2018 brann det i ett personalrum, en anlagd brand som fick stora konsekvenser och eleverna fick flytta till lokaler i centrala Luleå. Sedan dess har skadegörelsen fortsatt, så även bränderna.
I december fattade barn- och utbildningsnämnden beslut om att införa kameraövervakning på skolan, något som rektorn Elisabeth Landström ansökt om tidigare men först fått avslag på. Men i december brann det igen och då togs ett nytt beslut.
Elvira Ek och Nova Gustafsson, som går i åttan, är båda försiktigt positiva till att kameror snart placeras upp.
– Det är väl bra men lite läskigt att de filmar oss. Men de ska inte kolla på dem hela tiden, säger Elvira Ek.
– Bara när det händer saker, så har de sagt i alla fall, säger Nova Gustafsson.
Om allt går enligt plan kommer det inte dröja länge innan kamerorna monteras upp. Skolan är stor och det kommer krävas en hel del kameror, 27 till antalet, för att kunna få den övervakning som skolan med rektorn Elisabeth Landström i spetsen anser sig behöva.
Det blir kameror i korridorer och trapphus och andra särskilt utvalda platser.
– Det är många skrymslen och det är där det hänt saker, säger Elisabeth Landström som sett en dyster utveckling vad gäller skadegörelsen på skolan.
– Vi har haft mycket skadegörelse genom åren men det har eskalerat under hösten. Vi hade skadegörelse för 300 000 kronor förra terminen, säger hon.
Det är ungefär samma summa som det kommer kosta att utrusta skolan med kameror enligt den offert som stadsbyggnadsförvaltningen tagit fram och lämnat över till barn- och utbildningsförvaltningen.
Redan när skolan, 2019, startade igen efter branden i personalutrymmet fanns tankar på kameraövervakning.
– Då började vi tänka att det hade varit bra med kameror ute men även inne eftersom det har hänt en del saker. Just att vi inte får grepp om det, säger Elisabeth Landström.
Parallellt med kamerasatsningen jobbar skolan med trygghetsarbete, enligt Elisabeth Landström lite extra mycket just nu i och med att kamerorna är på gång och trygghetsfrågan är i fokus.
Men att vi går mot en framtid där kameror blir en vanlig syn på skolor är hon ganska säker på.
– Ja, det tror jag. Tyvärr har vi ett sånt samhälle att vi behöver det. Jag tänker inte att det löser allt men jag tror det är en del i det förebyggande arbetet som är jätteviktigt för att komma tillrätta med det här. Att det skapar trygghet för flertalet elever, det är ju bara ett fåtal procent som har gjort det här och de allra flesta vill ju bara ha en bra och trygg skola, säger Elisabeth Landström.
Att införa kameror är ett stort beslut men hittills har Elisabeth Landström inte märkt av något motstånd i frågan.
– Det är inga filmer som vi kommer sitta och titta på. Har det hänt något är det polisen som avgör och det är inget som sparas eller lagras, det finns regler för det, säger hon.
I det lilla fiket just innanför entrén samlas många elever på rasterna. Några spelar rundpingis, andra slappar i sofforna. I fiket jobbar Isac Grape och Marie Lindberg. Det är långt i från alla som blir filmade under sin arbetsdag men så blir nu fallet för personalen på Björkskataskolan.
– Då får det vara så. Vad har vi att välja på? Nej, det känns mer positivt än negativt, i alla fall för mig, säger Marie Lindberg.
Isac Grape tror att kamerorna och inspelningarna kan skapa en extra trygghet för vissa elever. Att vara i närheten när något har hänt på skolan kan vara obehagligt men med kamerorna går det att reda ut vad som egentligen hände.
Han är samtidigt kluven till att ha kameror på skolor.
– Med tanke på hur det har varit en period med klotter och bränder tycker jag att det är positivt men att det egentligen ska behövas i svensk skolmiljö tycker jag inte är bra. Men tydligen behövs det, säger Isac Grape.