Enligt polisens underrättelsetjänst har den åtalade Luleåbon umgåtts med medlemmar i Hells Angels under flera års tid, både socialt och vid fester. Han ska även ha gjort flera resor med en tidigare Hells Angels MC-medlem och sannolikt haft affärsmässiga kontakter med flera HA-medlemmar.
Rättegången efter assistanshärvan pågår för fullt och under torsdagen hördes en av de åtta "assistenter" som åklagarna menar till stor del inte har utfört något arbete – vilket innebar att Försäkringskassan lurades på totalt drygt 6,5 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar.
Den 27-årige Luleåbon är känd hos polisen sedan många år tillbaka och har enligt underrättelsetjänsten nära koppling till Hells Angels.
Mannen fick berätta hur det kom sig att han, hösten 2023, tillfrågades om en anställning som assistent för den gravt funktionsnedsatte sonen till huvudmannen i målet – en man i 50-årsåldern som i flera år var fullvärdig medlem av Hells Angels i Luleå.
– Jag hade haft svårt att få tag på jobb. Först trodde jag inte att jag skulle klara av det. Jag har alltid haft svårt att jobba med människor tidigare men det här gick bra, sa Luleåbon i förhöret.
Han nekade till att anställningen skedde i och med HA-kopplingarna, utan beskrev att han lärde känna huvudmannen när han och hustrun flyttade till Luleå för cirka tre år sedan.
– Jag jobbade på en flyttfirma då och var med i deras flytt.
Noterbart är att Kuriren tidigare avslöjade att den aktuella flyttfirman hette Kvalitetsflytt, som då nyligen hade etablerat sig i Norrbotten och hade ett direkt samröre med just Hells Angels och andra grovt kriminella.
Luleåbon fick också förklara vad själva assistansarbetet skulle ha handlat om.
– Vi var mest ute på stan, fikade på Storheden och Ica. Det är det jag kan komma ihåg. Det var inte raketforskning.
Mannen rapporterade in totalt 78 tillfällen när han arbetade med assistansen för den rullstolsburne pojken och han fick över 200 000 kronor i ersättning från Försäkringskassan, pengar som åklagarna menar betalades ut felaktigt.
Åklagarna kunde också visa att över hälften av de påstådda assistanspassen skedde på natten medan Luleåbon uppgav att han bara hade jobbat "tio-femton" gånger nattetid.
Dessutom avslöjar de så kallade "krockrapporterna" att alla cirka 40 nattpass inte stämde överens med platsdatan i mannens beslagtagna mobiltelefon.
Tvärtom visade platspositioneringarna att mannen hade rört sig på helt andra platser än de två adresser i Luleå där pojken bodde den aktuella perioden – från Sölvesborg i söder till Råneå i norr.
– Inga kommentarer, sa mannen bara.
Den gravt funktionshindrade pojken hittades av polisen på en nedsmutsad madrass i ett av rummen i den spartanskt inredda lägenheten i Luleå.
I bevisningen finns också de överföringar av pengar till huvudmannen, pappan till den handikappade pojken, som Luleåbon gjorde, totalt cirka 25 000 kronor.
– X (pappan) hade det väldigt tufft när han kom ut från fängelset och skrev att han behövde låna pengar. Det var något trassel också mellan honom och hans fru.
Åklagaren Sara Modig Berlin är dock övertygad om att pengarna utgjorde delar av den löneersättning som mannen fick för "assistansarbetet", vilket även ska ha skett gällande de övriga så kallat "fiktiva" assistenterna i målet.
– Överföringarna har ett direkt ekonomiskt samband med löneutbetalningarna till honom, säger Modig Berlin i en rättegångspaus.
Hon fäster även stor vikt vid bevisningen rörande "krockrapporterna" och platsdatan i Luleåbons mobiltelefon, inte minst rörande nattpassen.
– Alla i utredningen är eniga om att pojken har varit hemma i sin bostad under nätterna. Att Luleåbon hade nattpass i en så stor omfattning men inte befann sig på pojkens adress är en tydlig indikation på att han inte utförde assistansen, säger åklagaren.
"Att han hade nattpass i en så stor omfattning men inte befann sig på pojkens adress är en tydlig indikation på att han inte utförde assistansen", säger åklagare Sara Modig Berling tillsammans med kollegan Joseph Ricken.