Leasingkostnader ökar med fler gasbilar

Luleå kommun fasar in fler och fler tjänstebilar som drivs av biogas. Det leder till högre leasingkostnader.

Tanka gas. Närmaste tankstation för gasbilar för privatbilister finns i Boden. Bland annat därför är restvärdet lågt på gasbilar och leasingkostnaden blir högre för kommunen.

Tanka gas. Närmaste tankstation för gasbilar för privatbilister finns i Boden. Bland annat därför är restvärdet lågt på gasbilar och leasingkostnaden blir högre för kommunen.

Foto: Petra Isaksson

LULEÅ2017-03-15 07:00

Gastillsatsen ger en extra kostnad och gasbilar har ett betydligt lägre andrahandsvärde på grund av få tankstationer. Det påverkar leasingkostnaden, men hur slutnotan blir är dock komplicerad att beräkna.

– Jag har försökt kontrollera detta och en relevant summa är ungefär 1000 kronor dyrare per år och gasbil, säger Lenita Ericson (S), ordförande för stadsbyggnadsnämnden.

I dag har kommunen bytt ut drygt hälften av bilparken, 125 av 230 är gasbilar. Fullt utbyggt, vilket är målet, skulle det bli 230 000 kr extra per år i leasingkostnader.

Läs mer: LLT köper dieselbussar - trots jättesatsning på gas

Läs mer: Luleås matavfall kan bli biogas

Läs mer: Protokoll avslöjar tvisten om biogasen

Det är dock en summa som initierade källor inom bilbranschen säger syn på. En alternativ uträkning ser ut så här:

Ett normalt leasingavtal kan vara 3+1+1 år med en kostad på 2500 kronor i månaden för bensin/diesel. En färdigtillverkad gasbil eller bil med gastillsats är minst 50 000 kronor dyrare att köpa. Den kostnaden ska skrivas av på 3–5 år. Dessutom tillkommer att restvärdet är betydligt sämre, även om gastillsatsen monteras bort. Detta ska också skrivas av, vilket totalt ger en extra kostnad i månaden på cirka 2000 kr. Merkostnaden för leasing blir då 5,5 miljoner per år om hela bilparken går på gas.

Niclas Lundström, sektionschef för teknisk service vid stadsbyggnadsförvaltningen, anser att kostnaden är betydligt mer komplicerad än så att räkna ut.

– Vi tänker livstidskostnad för varje bil. Det finns många parametrar att ta hänsyn till: Körsträcka, krav på utrustning, hur man kör bilen och hur lång tid den ska användas. Ska bilen skrivas av på tre år så blir det definitivt dyrare, men över fem år jämnar det ut sig mer. Vi kanske till och med ska ta över som ägare? Vi håller på och tittar över hur vi ska göra med avtalen framöver just för att vi vet att gasbilarna är dyrare på kort tid. Sedan ska man väga in drivmedelsaspekten också. Då är det inte alls säkert att det blir dyrare i slutändan.

Niclas Lundström vidareutvecklar:

– Kör man längre sträckor, exempelvis på landsbygden, är det mer fördelaktigt med diesel eftersom tankstationen är i stan. I centrum fungerar däremot gas bra. Och en bil som går 1000 mil om året vill vi ha kvar betydligt längre än tre år. Vi har 10 000 mil eller sex år som gräns.

Förutom ekonomi väger kommunen även in miljö och trafiksäkerhet.

– Det gäller att hitta rätt balans.

Att gasbilarna har sämre restvärde skriver dock Lundström under på. Kommunen har en egen tankstation vid LLT men privatbilister måste åka till Boden för att tanka.

– Det skulle behöva finnas betydligt fler tankstationer och helst på de vanliga mackarna, säger han.

Biogasprojektet

Luleå kommun satsade 2014 drygt 50 miljoner på att bygga en anläggning kopplad till rötkammaren vid reningsverket i Uddebo som kan tillverka biogas av rötslammet.

I vår startar bygget av ytterligare en rötkammare som ger möjlighet till fördubblad gasproduktion och öppnar upp för att Luleå även kan förbränna det sorterade matavfallet.

Samtidigt letar kommunen en marknad och en användning för den miljövänliga biogasen. Processen är komplicerad och har drabbats av bakslag. Det kommunala bussbolaget LLT har i dag åtta gasbussar. Kalkylen är 15 men LLT köpte ändå nyligen in dieselbussar av ekonomiska skäl. Merparten av kommunens tjänstebilar ska också vara gasdrivna i framtiden.

En ny affärsplan ska klubbas av politiken under året.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!