"Vid starten av hälsosamtalen 2013 i Region Norrbotten var intresset av samtalen inte alls lika stort som det är i dag", säger Johanna Lundberg hälsovägledare. Nu görs det omtag med det hälsofrämjande arbetet.
Hon tycker det är kul att det "blåser lite nya vindar" när det gäller folkhälsoarbetet inom Region Norrbotten.
Ett nytt tjänstemannabeslut innebär att hälsocentraler har möjlighet att anställa hälsovägledare som kan genomföra riktade hälsosamtal, något som endast legitimerad personal har kunnat göra tidigare.
– Preventiva insatser prioriteras lätt bort, den som är sjukast måste få hjälp först, enligt hälso- och sjukvårdslagen. Men vi kan inte utesluta det preventiva arbetet, det måste kunna fortlöpa parallellt även när det är hårt ekonomiskt läge, säger Johanna Lundberg, som är anställd som hälsovägledare på Piteå hälsocentral.
Förhoppningen är att satsningen ska ge en skjuts så att fler samtal faktiskt genomförs. I Luleå var det exempelvis endast två hälsocentraler som nådde upp till målen på 35 procent genomförda samtal under 2023.
Och samtalet är efterfrågade av patienterna.
– De sjukdomsförebyggande insatserna som vi gör i dag, kommer på sikt att ge en bra avkastning, både för minskat lidande hos patient och minskad kostnad för samhället. Men ju längre vi väntar, desto svårare blir det. Jag uppfattar att man är mer nyfiken inom ledning och styrning på att ställa om arbetet till mer proaktiva insatser, säger Johanna Lundberg,
Hon har studerat till hälsovägledare på Luleå tekniska universitet, har jobbat som folkhälsostrateg på Region Norrbotten och på livsstilsmottagningen i Piteå.
Tanken med hälsosamtal är att se till helheten med hälsan och uppmuntra det som funkar bra. Hälsosamtalet ska ske med fokus på patientens behov.
– Då blir man mer benägen att göra mer av det som främjar hälsan. Att stötta personer till egenvård, ge verktyg och kunskap att lyfta sin hälsa. Det som är inom räckhåll för den personen. Man kan göra det lilla, men det kan ha stor effekt, säger Johanna Lundberg.
Hon menar att fokus är att prata möjligheter och se till vad personen är beredd att förändra. Livsstilsförändringar kräver en del jobb.
– Det är viktigt att patienten själv får vara med och utveckla sina mål. Den här timmen är din tid, du bestämmer vad du vill fördjupa dig med inom din hälsa. Sedan finns det ramar. Vi går igenom prover och levnadsvanor.
När man blivit kallad till ett hälsosamtal får man svara på en stor hälsoenkät och ta prover innan. Midjemått, vikt, blodtryck, blodsocker och kolesterol kollas upp. Det för att kunna upptäcka riskfaktorer att utveckla sjukdom, exempelvis hjärtinfarkt, stroke eller diabetes.
– Man har en timme på sig att sammanfatta personens hälsa och utforma en hälsoplan utifrån enkät och prover. Man introducerar om levnadsvanor och vad dem har för betydelse för hälsan. Man får en stjärnprofil, utifrån vad man skattar, presenterat som ett diagram över hur min aktuella hälsostatus ser ut.
Patienten får frågan om det är något den vill förändra utifrån det som har kommit fram.
– Tanken är att det ska vara en personlig handlingsplan när man går därifrån och få en stärkt tilltro till sin förmåga att påverka hälsan. Lite av känslan "nu vet jag vad jag ska göra".
Vad är den vanligaste frågan från patienter?
– Det är väldigt mycket fokus på kost. Folk vill ha kostråd. Det är nog för att det florerar mycket på sociala medier, dieter som ska provas. Man är ganska vilsen och vill veta. Då kan man ta upp grunderna i en bra kost. Tänk holistiskt, regnbågsfärgat när det gäller grönsaker, frukt och bär. Ät lite av allt med regelbundna tider, säger Johanna Lundberg.