Den ambitiösa men också något slumrande satsningen på riktade hälsosamtal ska få en ny chans.
Sedan 2012 finns det ett politiskt beslut att erbjuda alla norrbottningar som fyller 40, 50 och 60 år hälsosamtal. Initialt omfattade beslutet även 30-åringarna, men det togs sedan bort efter vägen.
Målet var 35 procent genomförda riktade hälsosamtal under förra året, det blev 19 procent. I Luleå klarade endast två hälsocentraler av det; Hermelinen och Norra hamn, båda privat drivna.
Samtidigt visar statistik att till exempel övervikt ökar bland norrbottningar, och främst bland kvinnor (se faktaruta längst ner). Även om det fortfarande är fler män än kvinnor som har övervikt.
Att uppdraget ligger på hälsocentralerna beskrivs som smidigt, då de har sina områden och listade patienter. I upplägget ingår att hälsocentralen ersätts med 1 200 kronor per utfört samtal.
– Sjukvården är ofta en aktör som har status när det gäller att prata om hälsofrågor. Den lilla insatsen man har i början kan ge en ganska stor effekt i slutet, säger Birgitta Johansson Huuva, som har folkhälsa på sitt bord.
Vad beror det på att få samtal genomförs?
– Vi har en stor efterfrågan på vårdinsatser. Vi har dåligt med bemanning i vissa lägen och vi håller på att förbättra personalläget med riktade insatser. Fokus för en hälsocentral eller sjukvårdsenhet blir att prioritera de som har sjukdom. Om du inte har resurser kan du inte avsätta tid till hälsosamtal, då prioriteras andra insatser högre. Det är helt naturligt, säger Birgitta Johansson Huuva.
Några av effekterna av riktade hälsosamtal har varit att levnadsvanor förbättras, diabetes upptäcks tidigare och ett minskat insjuknande i hjärt- och kärlsjukdom.
Just att minska hjärt- och kärlsjukdomar och få ned dödligheten är samtalens främsta uppgift.
– I uppföljning framkommer att medborgarna vill ha hälsosamtal. Därför är det väldigt motiverat. Om du har gått på ditt hälsosamtal som 40-åring börjar du din process tidigare, säger Birgitta Johansson Huuva.
Därför, lägger hon till, görs nu en satsning framåt på att anställa hälsovägledare med treårig akademisk utbildning.
En sådan utbildning finns bland annat på Luleå tekniska universitet.
– De kan jobba med den här typen av frågor. Vi har inte råd att inte satsa på levnadsvanor, det påverkar framtidens sjuklighet, säger hon.
Hälsosamtal
Under 2023 genomfördes 1 657 hälsosamtal i Norrbottens län, vilket är 19 procent av årets målgrupper. 2022 var siffran nere på 15 procent. 2021 13 procent. 2020 på 16 procent. 2019 på 20 procent.
Region Norrbottens mål var att ha 35 procent genomförda hälsosamtal i de aktuella målgrupperna 2023.
Antal personer i de tre åldersgrupperna var 8 882, år 2023. Av dem var 4 324 kvinnor och 4 558 män. 31 procent av dessa fick en inbjudan till hälsosamtal. 60 procent av de inbjudna tackade ja och var på ett hälsosamtal. Fler män än kvinnor tackar nej, eller uteblir, 20 procent jämfört med 12 procent.
Källa: Region Norrbotten
I februari 2023 fick enheten för vårdstöd i uppdrag av regiondirektören att utreda hur hälsovägledare kan stärka det förebyggande arbetet och avlasta legitimerad vårdpersonal. Rekommendationen i utredningen blev att primärvården kan anställa hälsovägledare.
Så sent som i mars i år togs ett tjänstemannabeslut på ledningsnivå inom Region Norrbotten att satsa på hälsovägledare som ska försöka jobba för att förbättra norrbottningarnas hälsa. Beslutet innebär att hälsovägledare får genomföra hälsosamtal, något som endast legitimerad personal fått göra tidigare, samt även jobba med rådgivning och uppföljning i samarbete med andra yrkeskategorier på en hälsocentral.
Just nu pågår arbetet med att ta fram arbetsbeskrivningar och hälsovägledare som anställs framåt får gå en intern utbildning på fyra dagar och lära sig konceptet.
En hälsocentral kan finansiera tjänsten via ersättningen per genomfört samtal, men även med patientavgiften och ytterligare ersättning för hälsofrämjande arbete och rådgivning utöver hälsosamtalen.
– Hälsovägledare är specialister på hälsofrämjande arbete och att förändra levnadsvanor, vilket är svårt. Rent krasst kommer det vara en utmaning att få legitimerad personal att räcka till framöver och då måste vi tänka lite nytt. Det är fritt fram för hälsocentralerna att börja anställa, säger Malin Sand, folkhälsostrateg på Region Norrbotten, och i grunden utbildad dietist.
Hälsosamtal kan i någon mån beskrivas som "BVC för vuxna", enligt folkhälsostrategen. Och det kan upplevas som lite lyxigt att sitta ned en timme och prata med vårdpersonal.
– Det är i stort sett alla som upplever det som positivt. Många är nog också besvikna över att de inte får komma. Utöver provtagning är det är ett brett frågebatteri om levnadsvanor, sömn, stress och sexuell hälsa. Saker man kanske inte får frågor om annars. Du får fokusera på dig själv. Du får stöd, och uppföljning om man behöver livsstilsförändringar säger Malin Sand.
Region Västerbotten tas upp som en föregångare inom området folkhälsa.
– Västerbotten har haft många satsningar och hållit på länge med bland annat riktade hälsosamtal. Sedan är det alltid svårt att veta vad som är vad, men de har prioriterat folkhälsoarbetet och har ett finare resultat. Vi kom egentligen från samma siffror när det gäller hjärtinfarkt. De har haft en bättre utveckling än vad vi har, och det gäller även övervikt, säger Malin Sand.
Det ska också nämnas i sammanhanget att Region Norrbotten utmärker sig i Socialstyrelsens uppföljning kring levnadsvanor, det gäller rådgivning när en patient söker sig till sjukvård av olika anledningar.
Där presterar länet bra.
Sjukvården kan fånga upp ohälsosamma levnadsvanor som rökning, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.
– Det är sådant som ingår i grunduppdraget, alltid. Kommer du till vården för att kolla blodtrycket, eller vad som helst, ska man få frågor om sina levnadsvanor samt erbjudande om åtgärd. Där lyckas vi bättre än andra regioner, säger Malin Sand.
I Norrbotten får var tionde patient råd om fysisk aktivitet, i andra regioner kan det vara var tusende patient som får sådana råd.