Matz Nilsson är en av två förbundsordförande vid Sveriges skolledare. Han ser allvarligt på de växande hoten mot rektorer i skolan.
Fackförbundet Sveriges skolledare ena ordförande Matz Nilsson stämmer in i åsikten att rektorsavhoppet på Stadsöskolan är allvarligt och ett hot mot demokratin.
– Att utsättas för hot är otroligt nedbrytande. Sen blir det så att rektorn tar det på sina egna axlar, men man måste se att det är ett samhällsproblem. Den enskilde löser inte detta, säger Matz Nilsson och fortsätter:
– Kommunen eller huvudmannen och polisen måste aktivt arbeta för att få stopp på det här. Det måste till en polisutredning som tar det här på stort allvar.
20 juni i år antog riksdagen ett beslut om lagändring (som börjar gälla i augusti) där brott mot skolpersonal nu likställs med brott mot exempelvis polisen. Detta kan leda till strängare fängelsestraff för de som begår brott mot rektorer. Om de kan lagföras.
– Just det är viktigt, att fler lagförs och att det visar vilka konsekvenser det får att begå brott mot skolpersonal.
Situationen med hot mot rektorer är särskilt allvarlig i valtider har undersökningar visat, enligt Matz Nilsson, men det finns en generell ökning de senaste tio åren.
– Då vi började mäta hoten mot rektorer 2012 låg de på ett par procentenheter. 2021 var det närmare 27 procent av rektorerna som känt sig utsatta för hot, säger Matz Nilsson.
Rektorn på Stadsöskolan deltog i möten efter den första incidenten och hade under en period ett trygghetslarm. Men Matz Nilsson menar ändå att det måste till mer åtgärder från skolan för att skydda rektorn.
– Arbetsgivaren måste stegra sina insatser. Först ett bra stöd med samtal och sen trygghetslarm. Men det kan också handla om fysiskt personskydd med vakter i anslutning till bostaden när det går ut över fritiden.
En del i att ha personskydd från polisen är att inte berätta det för någon, varför det inte är klarlagt om rektorn haft detta.
Skolor behöver se över sina rutiner för att kunna trygga arbetsplatsen och få bättre kontroll över vilka som kan ta sig in och ut ur skolans byggnader, menar Matz Nilsson vid Sveriges skolledare.
Att rektorn inte kände till personerna han avvisade eller fått kännedom om vilka som skurit sönder hans däck försvårar polisens arbete men gör också situationen än mer allvarlig, menar Matz Nilsson.
– Man måste se allvaret i det här, det handlar inte om en enskild person utan om en myndighetsutövande person. En rektor är alltid en rektor, även fast man är ledig.
Matz Nilsson understryker också att skolan inte är en offentlig plats och att det krävs mer systematiska åtgärder för att begränsa tillgången till skolan och att få bättre kännedom om vilka som rör sig på skolan.
– En skola är en arbetsplats för elever, lärare och övrig personal. Man måste ha ett strategiskt tänk om vilka som befinner sig på skolan och hur skolan är utformad med in- och utgångar. Sen behöver det finnas rutiner för besökande att man anmäler sin närvaro till rektorsexpeditionen.
Nilsson är liksom Sana Suljanovic (M) inne på att samhället förändrats när det gäller öppenhet och tillgänglighet.
– Vi är alldeles för blåögda ännu. Du kan inte gå in på andra arbetsplatser hur som helst utan att passera någon reception. I storstäder är det ett av de stora problemen att obehöriga rör sig i skolor, säger han.
– Kan man säkerställa att man bara har en in och utgång, samt nödutgångar givetvis, så är det lättare att ha en visuell bevakning kring vilka som befinner sig på skolan.