Norrbottens media har tidigare skrivit om den inventering av vattendrag som pågått. En ansökan ska skickas in till EU-fonden Life, som är aktuell för omfattande projekt av den här digniteten.
Efter lagförslaget som kom i mars om hur Sverige ska anpassa vattenkraften till moderna miljökrav försenas dock ansökan.
Läs mer: Luleälven offras – hopp om fiskvandring
– Tyvärr måste vi vänta till nästa år med att skicka in den. Vi måste veta vad det blir av lagförslaget först, säger Magnus Johansson, projektledare vid länsstyrelsens miljöanalysenhet.
Åtgärderna är följande:
1) Åtgärda ett 30-tal mynningsområden så att harr och öring kan gå upp och leka.
2) Återskapa Purkijaurforsens nacke och skapa lekområden för harr och öring.
3) Restaurera Pärlälven. Älven är flottledsrensad, vilket medfört kraftigt negativ påverkan. Åtgärder skulle gynna den hotade flodpärlmusslan och även gynna förutsättningarna i sjön Purkijaur, som hänger ihop med punkt 2.
Läs mer: Många bäckar små lyfter Luleälven (från 2014)
4) Höjning av sjön Katnijaur. Sjön är sänkt cirka tre meter och förbunden med Skalka via en sprängd kanal. Syftet är att höja sjöytan till normal nivå och även restaurera den flottledsrensade Majvesbäcken.
5) Leda tillbaka vattnet i Kaltisbäckens ursprungliga fåra. Bäcken mynnar i Messaure och leddes om på 1960-talet så att vattnet mynnar uppströms kraftverket.
6) Stärka strandzoner efter hela älven och förhindra erosion.
Totalt beräknas projektet gå lös på 120 miljoner kronor.