Så tror Lisa Lundstedt, chef vid Vattenmyndigheten för Bottenvikens distrikt, att framtiden kan se ut efter att regeringen tidigare i mars lagt fram en lagrådsremiss för hur Sverige ska anpassa vattenkraften till de moderna miljökraven i EU:s vattendirektiv (se faktaruta).
– Regeringen lägger stor vikt vid vattenkraften när det gäller Sveriges energiproduktion, konstaterar Lundstedt.
Totalt har Sverige över 2300 dammar och kraftverk. Blott ett 70-tal kraftverk har moderna tillstånd. Enligt remissen ska Sverige ompröva kraftverkens tillstånd i stället för att göra en nyprövning.
– Det är en mindre komplicerad process, säger Lisa Lundstedt.
De åtgärder som det då kan bli tal om är exempelvis fiskvägar runt kraftverken, åtgärder i biflöden till de större älvarna samt att förhindra erosion vid stränderna.
Tidigare har Hav- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten i en rapport vägt och klassificerat de olika älvarnas betydelse för Sveriges energiproduktion. Luleälven har klassats i kategorin för älvar som betyder allra mest, vilket innebär mindre möjligheter för omfattande åtgärder.
För Luleälven innebär detta med stor säkerhet att torrfåror som Letsi, Akkats och Lulleketje lämnas åt sitt öde,
– Luleälvens elproduktion är så viktig för Sverige så det blir nog väldigt svårt att motivera vatten i dessa, säger Lisa Lundstedt.
Vidare har myndigheten Svenska kraftnät tagit fram en reglerrapport, som handlar om hur Sverige ska hantera energiproduktionen i framtiden när solkraft och vindkraft får en allt större roll, energislag där produktionen varierar stort. Den slår fast att vattenkraften blir allt viktigare som regleringskraft för att kompensera svängningarna och där har Luleälven en nyckelposition.
Korttidsregleringarna gör att nivån höjs och sänks i de stora magasinen, ibland med stora variationer. Något som ställer till problem för ekosystemen i älven, påverkar isförhållanden och försvårar för bland andra samebyar och fastighetsägare.
– Eftersom produktionen ska kompenseras i högre grad i framtiden så kan det bli en ökad frekvens av korttidsregleringar, säger Lisa Lundstedt.
Bara nitlotter för Luleälven så långt, alltså. Men det finns även ljuspunkter.
Parallellt med att lagrådsremissen tagits fram har ett arbete pågått hos landets vattenmyndigheter för att föreslå vilken miljökvalitetsnorm som ska gälla i älvarna. Beslut ska sedan tas av Vattendelegationen.
Det förslag som läggs fram kommer mycket troligt innehålla krav på att Vattenfall ska göra fiskvägar runt fyra kraftstationer, i Boden, Vittjärv, Laxede och Randi.
– Vårt samråd startar i maj och efter det får vi se vilka samrådssvar vi får in och hur delegationen beslutar.
Det skulle i så fall möjliggöra vandring fram till Porsi kraftstation för Luleälvens stam av lax och havsöring, som efter utbyggnaden hållits vid liv på konstgjord väg.
Efter sträckan finns ett flertal biflöden som kan fungera som reproduktionssträckor; Flarkån, Görjeån, Kvarnån och Bodträskån till exempel.
– Vi vet inte vilket skick fiskstammarna är i men tanken är givetvis att få till något som fungerar av sig själv. Jag kan tänka mig att man bär förbi fisken först för att se om de kan vandra till biflöden och reproducera sig innan man bekostar åtgärder, säger Lisa Lundstedt.