Hon har rötter i Tornedalen och är uppväxt i Kalix. Nu är Cecilia Wikström oftast i Strasbourg eller Bryssel. Kuriren har träffat henne i belgiska huvudstaden.
Det hela Europa har pratat om under hösten är flyktingar. Det EU har pratat om, och som nästan alla medlemsländer skrivit under på, är omfördelningen från Italien och Grekland. Men vad alla de här medlemsländerna gör är en annan sak.
In i ett syrefattigt konferensrum i parlamentsbyggnaden i Bryssel äntrar Cecilia Wikström.
Hon ser sig omkring, omgiven av 15 journalister, och undrar om alla har drabbats av paltkoma. Hon ber vederbörande att skärpa till sig. Sedan börjar hon svara på frågorna som har varit så svåra att få några svar och lösningar på.
Frågor om asyl och migration – och sprickorna mellan EU:s medlemsländer.
Av 160 000 människor som skulle omfördelas från Italien och Grekland har knappt 200 flyttats vidare till andra EU-medlemsländer. Trots att bara fyra medlemsländer var emot omfördelningsförslaget.
Cecilia Wikström för pekfingret mot sin mun. I nästa rörelse sträcker hon upp samma finger mot taket med en häftig snärt.
Hon väntar någon sekund. Hon behöver egentligen inte säga något.
Bilden är tydlig.
– Jag är trött på att se blöta pekfingrar i luften, säger hon.
För å ena sidan kommer kommissionen med ett förslag om att fördela flyktingar över hela EU, något medlemsländernas inrikes- och migrationsministrar skrev under på, med fem undantag (Ungern, Tjeckien, Slovakien och Rumänien motsatte sig beslutet och Finland lade ned sin röst).
Å andra sidan så finns det en verklighet, efter avtalet om en fördelning, där medlemsländer inte vill eller kan ta emot flyktingar.
Motsägelsen i ett lands Europapolitik och inhemska politik är slående. Och det beror på att de vindar som blåser är högerextrema, tror Wikström.
– Det är de blöta pekfingrarnas seger i Europa.
Wikströms slagord lyder ”Tillsammans är vi starka”. Men hur tillsammans är vi egentligen i Europa och i EU? Cecilia Wikström är rädd för att vi ser ett EU som kan glida i sär. Mycket på grund av asyl- och migrationsfrågor. Där är hon besviken på många medlemsländer.
– Medlemsländer drar väldigt många gånger benen efter sig och går på egenintresse. Vad som sker på min bakgård får styra hela mitt intresse.
Men det är ändå medlemsländernas representanter som sitter i parlamentet. Hur kan det skilja så?
– Vi är folkvalda. Det är inte rådet. Det kan ju vara vilken lök som helst de har tagit från gatan och gjort till minister. Så kanske jag inte ska säga, men lite så är det – det är skillnad att vara folkvald och att representera en regering.
Är det frustrerande?
– Mycket, mycket, mycket. Man kan tycka att egenintresse och egoism borde tillhöra en förgången tid.
Går det att hitta lösning för att närma sig?
– Vi klarade bankerna, vi klarade den ekonomiska krisen. Klart att om vi kunde hantera att rädda bankerna så kan vi ge nya livschanser genom att rädda människor. Det är självklart. Det ska göras.
Hur? Det kan vara ett mottagande efter yrkesbehov.
Legala vägar in i EU.
Som vi själva utvandrade en gång i tiden.
– Jättemånga lämnade Norrbotten för att söka sig en framtid i Amerika för att vi var så fattiga. Vi hade blivit stoppade med dagens mått mätt. Vi hade blivit betraktade som illegala och ekonomiska migranter. Människor är migranter till sitt väsen.
Kuriren rekommenderar
Läs mer: De hade högst inkomst i din kommun.
Läs mer: Här hittar du samtliga fastighetsaffärer
Läs mer: Världskändisarnas udda besök i Norrbotten.
Läs mer: 14 personer du inte visste är från Norrbotten
Läs mer: 14 Luleåsaker du minns om du var ung på 80- och 90-talet
Läs mer: Kändisar som håller på Luleå Hockey
Läs mer: Se Luleås tio dyraste villor.
Läs mer: Du vet att du är från Luleå om ...
LISTA: Här är de vanligaste för- och efternamnen i Sverige.
LISTA: Här är de mest populära namnen på nyfödda i Sverige.
Vill du ha nyheter från Kuriren på din facebook - Gilla Kuriren här.