"Måste även återuppta den civila delen av totalförsvaret"

Göran Honkamaa var med när värnpliktskullarna i Boden bestod av 3 000 man. "För ungdomarna var det en bra avstamp in i det civila livet. De fick lära sig tre viktiga saker som de har haft nytta av; att vara på rätt tid på rätt plats med rätt grejer. "

VIKTIGT. Göran Honkamaa tycker att det är minst lika viktigt att återinföra den civila delen av totalförsvaret.

VIKTIGT. Göran Honkamaa tycker att det är minst lika viktigt att återinföra den civila delen av totalförsvaret.

Foto: Lena Leffler

BODEN2017-03-02 18:46

Läs mer: Därför aktiverar regeringen mönstrings- och värnplikten

Läs mer: Regeringens utredare: "Plikten löser inte allt"

Läs mer: "Vi måste se om våra gränser"

Läs mer: Soldatutbilningen - en helt ny värld

Läs mer: Värnplikten blir könsneutral

Göran Honkamaa gjorde värnplikten 1958-59, blev officer och gjorde militär karriär. Mellan åren 1988 och 1993 var han regementschef på I 19. Därefter tillträdde han som garnisonschef, 1993 till -99.

På den tiden gjorde cirka 30 000 lumpen på förbanden runt om i Sverige. Nästan en tiondel av dem ryckte in i Boden, mellan 2 500 och 3 000 man. Det var på 1980-90-talet fram till 2000 när man började dra ned. Då var Boden Sveriges största garnison.

– Boden tillhör nog fortfarande en av de större garnisonsorterna. Det är inte så många som har två regementen, I 19 och A 9. Sedan har vi även Försvarsmakten logistik här, säger Göran Honkamaa.

Hur var det förr?

– Det var fantastiskt bra, framför allt med den uppsättning förband som vi hade. Vi hade alla arméns förband utom träng. Det gav väldigt fina möjligheter till samövningar på plats. Värnplikten var ju billig i jämförelse med dagens system med avlönade soldater som kommer in frivilligt. Då fick de värnpliktiga dagersättning och den var inte så hög.

Göran Honkamaa tycker att det som var bra med den allmänna värnplikten då var att en del kom direkt från gymnasiet och en del hade hunnit jobba en tid.

– Människor från olika samhällskategorier träffades på logementen och det blev en enorm sammanhållning på förbanden. Alla kände att de hade en del i försvaret. Mycket handlade om att underordna sig det gemensammas bästa. Man visste att det var nödvändigt för att vi skulle kunna leva i fred och med den ordning vi själva ville ha i landet. Man insåg försvarets betydelse för vårt samhällsskick.

Det var på det kalla krigets tid.

– I totalförsvaret fanns då den militära delen och den civila delen. Det var ett väldigt fint system där vi kunde hjälpa varandra i samhället. Landshövdingen var civilbefälhavare och han kamperade ihop med militärbefälhavaren, säger Göran Honkamaa.

Efter Berlinmurens fall kom förändringen i Europa och det svenska försvaret.

– Nu när man återupptar värnplikten, så är det bara en del. Man måste även återuppta den civila delen av totalförsvaret. Det är minst lika viktigt tycker jag och jag vet att det är på gång.

I dag har Försvarsmakten en regional stab i Boden som har till uppgift att samverka med länsstyrelserna i de fyra nordligaste länen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!