Han gjorde lumpen på I 19 och säger att de som var där knöt band som inte går att knyta upp. Alf Wennskog hade tänkt bli officer, men livet kom emellan och han blev civil och har istället länge varit involverad i hemvärnet.
Patrik Sundberg gjorde lumpen ungefär samtidigt, men på A 8. Där blev han kvar som befäl och är nu trafiksäkerhetschef på A 9.
De samtalar om förslaget till lösning för en långsiktigt hållbar personalförsörjning. Det innebär att mönstrings- och värnplikten återinförs.
– Man måste titta på sig själv, svarar Patrik Sundberg på frågan vem "nån" är.
Han anser att man var naiv när den allmänna värnplikten upphörde från den ena dagen till den andra och trodde att ungdomarna skulle stå i kö för att komma till försvaret.
– Jag tycker, och många med mig, att det är bra att det här ses över och att det är dags att förändra. Det förstår nog även de som inte gjort lumpen, säger Alf Wennskog.
Patrik Sundberg jobbade med värnpliktiga på pluton tills han utbildade sig till trafikinspektör.
– Då var enda sättet att komma bort från värnplikten om man hade medicinska eller något annat giltigt skäl eftersom det var en plikt. Det var bara att gilla läget och efter ett tag var det inget problem. När man väl gjorde saker var de med på det. Det var mer inför övningar som man fick motivera dem varför.
Vad tycker du om nuvarande system?– Jag var på GMU (grundläggande militär utbildning) 2013. Det var mycket roligt. Men vi har lagt ned så mycket utbildningskraft för att få ut så liten del till förbandet. Vi har inte många fler på förbandet nu än vi hade 2010-11. Det beror inte på att färre har genomfört grundutbildningen och fortsatt, utan problemet är att de som varit inne ett tag slutar för tidigt. I år har vi haft inne 70 rekryter, men när de slutar och vi summerar ihop det så tror jag inte vi kommer vara några fler på förbandet. Vi tappar fler än vi får in.
Tanken var att soldaterna efter rekryten skulle stanna sex till åtta år, men de stannar mellan två till fyra år.
Vet man varför?– Jag frågade runt lite i fjol på Cold Respone. De svarade att de var inne för att få öva. Allt det andra vi gör kunde de vara utan. Tittar man på hur vi övar så är det en till två större övningar och sedan kan det vara någon mindre per år. Då blir huvuddelen av tiden de är här en tid de inte vill vara här. De vill öva och göra det de har gått in för. När vi inte övar får de inte köra sina lastbilar, sina stridsfordon eller traktorer. Hade man lyckats så att de hade fått jobba mer med sin tjänst hade vi haft lättare att ha kvar dem.
Alf Wennskog bedömer att lönefrågan är en starkt bidragande faktor till att man inte lyckats hålla kvar folk.
På grund av att Försvarsmakten inte får in den mängd personalen den behöver har kraven för de flesta befattningarna sänkts, förklarar Patrik Sundberg.
– Det är egentligen inte bra för det fanns en orsak att vi ville ha en viss nivå. Problemet var att om man inte gjort det så hade vi inte haft några som hade kunnat vara här på de befattningarna. Nu anpassas verksamheten efter nivån på soldaterna så att det blir tillräckligt bra.
Om mönstrings- och värnplikten återinförs, kommer nivån på befattningarna höjas igen?– Jag tror inte det, inte inledningsvis. Först och främst kommer man att försöka få in numerären.
Tror ni att fler kommer bli kvar längre?– Det återstår att se. Det jag tycker är synd är att det inte är en merit att ha genomfört utbildningen, säger Patrik Sundberg
Förslaget innebär att de som väl sätter sin fot på kaserngården och påbörjat grundutbildningen inte kan sluta, som det är idag. Han tror att det kan vara positivt.
– Många gånger när en människa hamnar i en situation där man är osäker så kan man vilja fly. Att då vara kvar innebär att man kommer över den puckeln och då får man en erfarenhet. Jag upplever att dagens ungdomar ofta flyr när det blir jobbigt eller tråkigt.
Alf Wennskog poängterar att det är utvecklade att se att man klarar av mer, både psykiskt och fysiskt, än man tror.
– Det stärker mig som person.
Även om det var en plikt när han gjorde lumpen så upplever han att de allra flesta tyckte det var positivt.
– Jag tycker att samhället förändrats sedan den allmänna värnplikten upphörde. Om du frågar ungdomar idag om de vill göra värnplikten så förstår de egentligen inte frågan. De vet inte att vad det är och elva månader är en livstid för dem. Egentligen är det en väldigt liten del, men med mycket erfarenhet. Jag låg inne 15 månader. Visst, varenda sekund var inte rolig, då skulle jag ljuga. Men det positiva som jag fick med mig lever jag med än idag. Den ledarskapsutbildning som vi hade då, den använder jag fortfarande.
Alf Wennskog ser bara positiva effekter och är lite mer optimistisk än Patrik Sundberg. Han tror att fler kommer att stanna kvar inom försvaret efter avslutad plikttjänstgöring.
När Patrik Sundberg jämför med den allmänna värnplikten så har uppträdandet mellan soldat och officer förändrats. Soldaterna är anställda på samma premisser som han.
– Vi gör saker tillsammans och då blir det lite jobbigt om jag ena dagen ska stå och peka med hela handen och nästa så är du min stridparskamrat.
Är det positivt eller negativt?– Både ock, fördelen är att du kan motivera rekryten eller soldaten på ett helt annat sätt. Tjänsteställningen kan annars göra att avståndet blir för stort så att rekryten/soldaten inte vågar fråga och det är ju det man vill. Så dialogen har blivit bättre och utbildningsmässigt framgår det tydligt vad de ska kunna till de olika nivåerna. Det som är synd är att man inte kan vara mer flexibel utifrån utbildningsplanen. Det är lite för styrt tycker jag.
Samtidigt kan det vara en fördel om man kommer att blanda både frivilliga och pliktade, som utredningen föreslår.
– Med hänsyn till vår strikta utbildningsplan kan vi inte ”skena” iväg.
Patrik Sundberg tror dock att det inledningsvis kan vara svårare att motivera dem som pliktinkallas.
– Jag är helt övertyga om att det är mer positivt än negativt att återinföra värnplikten. Dels för Försvarsmakten och rekryteringsgrunden, dels överlag rent samhällsmässigt, avslutar Alf Wennskog.