Kultur- och fritidsförvaltningen hann knappt leverera sitt förslag om att stänga badhuset i Råneå och öka kostnaderna för simundervisning innan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet meddelade att man inte kommer att följa det. Majoriteten har bestämt sig för att sanera badhuset.
Det som tidigare lät nästan som en omöjlighet har hux flux blivit verklighet. Den nyss orimligt höga kostnaden på 750 000 till en miljon kronor har genom ett trollslag blivit en rimlig investering i Råneåbornas vardag. Tänk så det kan gå.
Denna omsvängning på en femöring hör naturligtvis ihop med Råneåbornas tämligen ljudliga kritik. Bra jobbat! Det är också enda sättet att få någon att lyssna. Ju mer högljudd man lyckas vara desto bättre i detta sammanhang.
Nämndens ordförande Evelina Rydeker (MP) säger till Kuriren att namninsamlingarna har spelat in en del men att det främst avgörande har varit rätten till simundervisning. Det finns goda anledningar att misstänka att det är något av en skönmålning. Simundervisningen hade kunnat tillgodoses ändå, om än med omfattande bussning och problematisk schemaläggning som följd.
Och det är ju fortfarande kommunens långsiktiga plan. Badhuset i Råneå – och för den delen även det i Gammelstad – ska avvecklas. De får vara kvar så länge de är tjänliga, men några stora insatser för att bevara dem ska inte göras. Luleå kommun ska ha Pontusbadet och badhuset på Hertsön.
Om Rydeker verkligen menade att badhuset i Råneå behövs för att tillgodose rätten till simundervisning har kommunen frivilligt kört ned båda benen i en rävsax. Kommunens uppfattning är dock att det egentligen inte är något problem. Högljutt missnöje däremot kan däremot vara ett problem om det pågår tillräckligt länge. För upp till en miljon kronor köper man sig därför nu lite lugn och ro.
Och det är väl bra för Råneåborna att få ha kvar sitt badhus ett litet tag till. Men om några år är det dags igen och då lär Hertsöns badhus stå färdigt. Då lär rätten till simundervisning inte påverka saken alls längre. Lustigt det där.
Till en början känns det som att detta visar att det lönar att uttrycka sitt missnöje. Och så är det nog, men kanske främst i det lilla. Man kan få respit om man gnäller ordentligt, men till slut kommer allt att centraliseras ändå.