Tre år senare är det dags för ytterligare ett år med julshow – och för första gången har Nagander tvingats tacka nej, då tiden inte räckte till.
– Det var ett jobbigt beslut för alla. Vi har gråtit, han har gråtit och han önskar oss lycka till ändå. Han är med oss ändå, konstaterar Camilla Frohm.
Men publiken kompenseras. Det som förloras i Naganders frånvaro fylls upp med ett fyramannaband, två nya sångare i Jonas Holmström och Bengt Dalqvist – ja till och med hotellägaren Johan Frohm debuterar på sång i showen.
– I år vill vi ge något extra eftersom vi hela tiden måste ge något mer. Åren går och vi har fullsatt igen, det hade jag faktiskt inte förväntat mig, säger Camilla Frohm.
Med premiär på fredag, 22 november, väntar fyra veckor (fredag och lördag) med fullsatta shower och kärlek av hembygden i ryggen.
– Det är inte varje kväll vi har evenemang för 300 personer i Kalix och vi känner verkligen värmen från folket, säger Camilla Frohm.
Evenemangen har följt arrangörens drömmar och ser ut att ha blivit tradition i Kalix, som dessutom fått lockrop från Uppsala om att sätta upp "Stad i ljus" i en arena för 1 000 personer två kvällar i veckan. Men produktionen i Norrbotten är nog stor för att hålla ensemblen sysselsatt.
– Musiken får tala lite mer i år i och med att vi har liveband. Tidigare har vi suttit på våra rum och lyssnat på bakgrundsmusik, nu är vi flera som måste göra något bra tillsammans. Det är en helt annan känsla, säger Madeleine Printz, som varit med sedan första året.
Printz, som till vardags bor i Stockholm, är inte ensam om att återvända till julshowen. Norska saxofonisten Juli Bergan gör sitt tredje år trots att hennes namn blivit glödhett på marknaden efter att hon improviserade i "Stad i ljus" första gången.
Ett fåtal i ensemblen är boendes i Kalix men säger att staden blivit som "ett andra hem" där många uppskattar deras arbete. Många vittnar om att ha fått uppmuntran – på affären, gymmet eller promenaden.
– Det är därför jag vill vara med – det är extremt mycket värme och kärlek här, byn lyser upp. Man lär känna alla och alla är så öppna, det saknas mycket i Stockholm. Självklart älskar jag att få dansa och sjunga på scenen men att få jobba med så varma människor och Kalix i sig gör att jag gärna återvänder varje år, säger Madeleine Printz.