"Det Ă€r lĂ€tt att argumentera för att den politiska mĂ€tningen har högre trovĂ€rdighet Ă€n folkomröstningsmĂ€tningen", sĂ€ger Arve Ăstgaard, Sentio.
Samma 1 000 personer som svarade pÄ Sentios frÄgor om folkomröstningen om skolan har Àven fÄtt uppge vilket parti de skulle rösta pÄ om det vore val till kommunfullmÀktige i dag.
Sentio lyckades förutspÄ att folkinitiativet skulle vinna stort i folkomröstningen, men institutet gjorde en grov missbedömning av valdeltagandet. 38 procent röstade, inte 63 procent som opinionsundersökningen visade.
"Det Ă€r lĂ€ttare att sĂ€ga att man ska rösta nĂ€r man blir frĂ„gad pĂ„ telefon Ă€n att faktiskt gĂ„ och rösta", sĂ€ger Sentios konsulent Arve Ăstgaard som ocksĂ„ kallar valdeltagandet för "en liten katastrof" och tillĂ€gger att opinionsmĂ€tningen till och med kan vara ett bĂ€ttre verktyg Ă€n folkomröstningen för att lĂ€sa av LuleĂ„bornas instĂ€llning i frĂ„gan.
"Vi har speglat alla invĂ„narnas Ă„sikt genom ett sĂ„ stort urval som 1 000 intervjuer. VĂ„r mĂ€tning ger bĂ€ttre underlag för att fatta beslut", sĂ€ger Ăstgaard.
NĂ€r det gĂ€ller stödet för partierna i kommunpolitiken har Sentio stĂ€llt frĂ„gan "vilket parti skulle du rösta pĂ„ om det vore val i dag?". Resultatet visar en kraftig tillbakagĂ„ng för Socialdemokraterna, ett ordentligt lyft för VĂ€nsterpartiet â och inte minst ett politiskt landskap som skulle göra det svĂ„rt att fĂ„ ihop en majoritet.
En politisk mardrömssituation, alltsÄ.
Om mÀtningen vore ett valresultat skulle S fÄ 18 av 61 mandat i kommunfullmÀktige, jÀmfört med de 24 partiet förfogar över i dag. Moderaterna gÄr visserligen fram frÄn 9 till 10 mandat, men det rÀcker inte om S och M vill bilda majoritet igen. Inte heller en rödgrön koalition med S, V och Miljöpartiet skulle fÄ majoritet. Möjligtvis skulle en sÄdan koalition klara sig i minoritet, med RÀttvisepartiet i rollen som kamrat tvÄ procent.
Samverkan LuleĂ„ â med Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och SjukvĂ„rdspartiet â fĂ„r 13 mandat. Kan de röka fredspipa med M blir de fem partierna tillsammans större Ă€n S, men ett sĂ„dant minoritetsstyre skulle Ă€ndĂ„ fĂ„ svĂ„rt att överleva.
Att C, L eller KD skulle hjÀlpa S att behÄlla makten ser jag som högst osannolikt. SJVP Àr inte heller en trolig partner till S. Sverigedemokraterna Àr fortfarande ett isolerat parti i LuleÄpolitiken och lÀr inte vara en del av en styrande majoritet efter valet 2022 heller.
En regnbÄgsallians dÀr bÄde V och M ingÄr borde kunna skrapa ihop tillrÀckligt mÄnga mandat, men hur skulle den politiska pyttipannan smaka?
V Àr omröstningens stora vinnare, genom att ta vÀljare frÄn S och bli snudd pÄ jÀmnstort med M. Men partiet riskerar att hamna i samma situation som pÄ riksnivÄ, dÀr V trots ett bra valresultat och stigande opinionssiffror stÄr utan inflytande över regeringspolitiken.
NĂ€stan tvĂ„ Ă„r Ă„terstĂ„r till valet och mycket kan hĂ€nda till dess. MĂ€tningen visar att 39,5 procent av vĂ€ljarna Ă€r osĂ€kra. Ett tal som enligt Arve Ăstgaard Ă€r högt, men inte onormalt. MĂ„nga av de som Ă€r osĂ€kra i dag röstade pĂ„ S 2018 och kan gĂ„ att locka tillbaka om partiet lyckas lĂ€gga bĂ„de skolstriden och de interna brĂ„ken bakom sig. TillbakagĂ„ngen för S Ă€r statistiskt sĂ€kerstĂ€lld, liksom VĂ€nsterns ökning och SjukvĂ„rdspartiets tapp. FörĂ€ndringen för övriga partier Ă€r inom felmarginalen.
En opinionsmÀtning Àr dessutom bara just en opinionsmÀtning och tvÄ Är före ett val kan den inte ses som en prognos. Den visar bara hur ett val hade slutat om det hade hÄllits i dag.
Det finns ocksĂ„ gott om exempel pĂ„ opinionsundersökningar som haft fel. Det visar inte minst Sentios bedömning av valdeltagandet i folkomröstningen. Men Arve Ăstgaard ser inga skĂ€l att tvivla pĂ„ mĂ€tningen av stödet för partierna.
"Politiska mÀtningar Àr nÄgot vi gör hela tiden i Danmark, Sverige, Finland och Norge. Folkomröstningar finns det dÀremot vÀldigt liten tradition av i de nordiska lÀnderna. Det Àr lÀtt att argumentera för att den politiska mÀtningen har högre trovÀrdighet Àn folkomröstningsmÀtningen", sÀger han.
De folkvalda bör i vilket fall börja fundera pÄ hur de tÀnker navigera i ett parlamentariskt landskap som kan se annorlunda ut. Tar det för lÄng tid att utse kommunledning tappar det politiska arbetet tempo och viktiga beslut riskerar att skjutas pÄ framtiden. Det tjÀnar ingen pÄ.